Pallplats för Maria på Mörksuggan!

Pallplats för Maria på Mörksuggan!

Så var den femte deltävlingen i långloppscupen avklarad – Mörksuggejakten. En tävling som gick av stapeln i det traditionella Rättvik bland de många timrade och välbevarade traditionellt röda husen. Där samtliga teamåkare, förutom Josefina, tog plats på startlinjen och där alla gjorde stabila och fina lopp i den mycket hårda konkurrensen. Maria lyckades riktigt fint och bärgade sin första pallplats på årets långloppscup.

Starten bakom pace-car. Foto: Mtbfoto.se

Mörksuggejakten dukade som vanligt upp till ett av cupens mest natur- och kultursköna lopp. Med dalkarlarnas och dalkullornas härliga påhejande är det alltid en skön stämning runt banan. Det visade sig även i år när över 1 200 cyklister samlades och gav sig iväg i gemensam trupp, guidade av en pace-car, ut från stadion och rakt genom centrala Rättvik för att efter 3 kilometer få fri fart in i banans största utmaning – klättringen uppför Vidablick. En härlig klättring på cirka 2,4 kilometer och 175 höjdmeter. Dock innebär det stora antalet cyklister att det ofta blir lite väl samlat gäng inför backen och stor trängsel och det inträffade även en hel del olyckor/vurpor när pace-car släppte fältet fritt …

Niklas uppe på Vidablick. Foto: Cykelkanalen.se

Uppför Vidablick sätter iallafall herrtäten riktigt hög fart och många hänger med. En stor samlad grupp tar sig över toppen men på stigarna som förljer utför berget trycker Mattias Wengelin, Länna Sport CK och Emil Lindgren, Serneke Allebike CK, på som besatta och får en lucka ganska omgående. Närmast bakom hittas en stor andraklunga där bla teamåkarna Henrik Enberg och Henrik Blom sitter med och övriga herrar inte är långt borta heller. Blom får släppa efter några kilometer men hittar igen gruppen senare igen.

Maria som trea uppe på Vidablick. Foto: Cykelkanalen.se

Uppför Vidablick susar även damerna upp med en ännu större kamp än herrarna. Det är nämligen inte helt enkelt att hålla koll på konkurrenterna uppför backen. Sara Öberg, She Rides CK, är den dam som går snabbast uppför och bakom henne håller Emmy Thelberg, Team TCM Sweden CF, koll på sin konkurrent. Maria Karlberg har startat riktigt bra och offensivt och ligger på en klar tredjeplats. Emmy och Sara skiftar lite i front men efter ca en timmes körning punkar Sara Öberg. Emmy får då en klar ledning. Bakom fortsätter Maria vara den som är närmast Thelberg även om åkarna bakom är tämligen nära henne vid flera tillfällen under loppet. 

Foto: Cykelkanalen.se

In på upploppet kommer i alla fall först av alla damer Emmy Thelberg som tryggt kan korsa linjen som segrarinna. Lika säkert rullar Maria mål som tvåa, och trea blir till slut Ellen Henrysson, Skövde CK som drar det längsta strået i fajten om den sista pallplatsen.

Äntligen i mål. Som fin-fin tvåa! Foto: Cykelkanalen.se

Fantastiskt roligt att Maria äntligen får ställa sig högst upp på pallen även på den nationella arenan. Kanske var det förra helgens vinst i hemmatävlingen Obbola Challenge som gav henne lite vinst-energi. Hur som helst mycket välförtjänt och sköna poäng in i totalställningen på cupen där hon klättrar till en 4e plats.

Henrik med i en stor jagande andraklunga. Foto: Cykelkanalen.se

I herrarnas fajt finns inget att göra åt tätduon Wengelin/Lindgren. De håller övriga fältet stången hela loppet genom ett vältajmat samarbete. In på upploppet kommer de sida vid sida och Emil drar igång spurten först. Mattias kommer närmare och närmare och hade upploppet varit 10 m längre bort kanske utgången blivit annan. Med en dryg decimeter till godo så korsar Lindgren mållinjen först och tar hem ännu en seger i Långloppscupen.

Först i mål av våra herrar blev Henrik Blom. Foto: Cykelkanalen.se

Bakom dessa två har loppet varit fram och tillbaka för våra teamherrar. Hela racet går snabbt och det är flera stora grupper som hänger ihop. Det blir i slutändan väldigt små tidskillnader som gör många placeringar i mål. Bäst för dagen blir Henrik Blom med en 20e plats i elit (23 tot) och resterande elitherrar landar på; Enberg 26, Henriksson 27, Knutsson 30 och Lidman 37 och Tomas bärgade en fin-fin 5e plats i H30.

Tomas hade bra fart och landade på 5e plats i H30. Foto: Mtbfoto.se

Så här säger de själva om söndagen i Rättvik;

 

Maria Karlberg  – Starten går någorlunda lugnt tillväga men trots det är det en stor krasch bredvid mig och det är med hjärtat i halsgropen jag rullar vidare efter mastersbilen. Uppför Vidablick är det ganska trångt, det blir lite ryckig körning för att komma förbi cyklister och jag får inget bra flyt. Väl uppe och ner på andra sidan ligger jag i en stor klunga som bitvis kör riktigt fort, bitvis går det nästan långsamt. Ligger med där och det känns bra i ca 30 km, sen tappar jag helt trycket i benen och vägen till mål känns lång. Jag har då cyklat om Sara Öberg som punkat och vet att jag är tvåa men har ändå svårt att tända till. Efter ca 40 km kommer Camilla Clarkson, D40, ikapp och jag får lite ny energi. Vi har kört ihop på race förut och brukar hjälpas åt bra, så även denna gång. Sista 20 kilometrarna tycker jag tröttheten släpper lite och sista biten mot mål har jag turen att ligga först i klungan så jag på riktigt kan njuta av de roliga slingrande och flowiga stigarna! Blir åter tvärslut i benen sista 2 kilometrarna men då är det så nära så det är bara att bita i. Jag är såklart nöjd och glad över andraplatsen även om flera av de starkaste tjejerna inte var med idag, men hade över 5 min sämre tid än förra året vilket också var känslan under loppet. Saknade det där riktiga panget i benen! Nu blir det två veckors träning och uppladdning inför XCO SM i Östersund, det ser jag fram emot ☺️

 

 

Henrik Enberg – Bra start uppför backen och placerade mig i en stark andra grupp med bla Erik Åkesson, ”Limpan”, Axel Lindh m.fl. Efter ca 30 km, då vi nyss fått sällskap av bla Blom så ligger jag på svansen bromsar in och tar en langning precis innan en lång asfaltsraka , tappar gruppen och kör i lagom fart solo i några km och hamnar sen i en tredjegrupp som blir rätt stor. Jag och några till håller uppe farten, in mot mål är benen krokiga och i mål på en 34 plats. 20 s snabbare hade varit nästan 10 placering bättre. Kul lopp! Lite synd att jag inte bet ihop och hängde med andra gruppen, men var troligen rätt trött 🤪

 

 

Viktor Knutsson – Det är flera krascher i masterstarten som vanligt (snälla IK Jarl lägg bara starten vid backen ), jag blir lite hindrad och får köra om många i startbacken. Tycker benen känns väldigt sega uppför hela backen, hinner aldrig ikapp den stora huvudklungan utan bildar en slags tredjegrupp med några andra som fått släppa, bland andra teamkamrat Niklas. På grusvägarna efter Vidablick tycker jag det går långsamt, folk envisas med att ta långa sega förningar. Hade dock ingen lust att själv ödsla för mycket krafter på de lättåkta partierna då jag förstod att mina chanser att komma ikapp den stora andragruppen själv var väldigt små. Efter några mil tycker jag att gruppen kommer igång bättre och vi får lite fart, hämtar in folk som släppt framför. I Östbjörka kan vi se gruppen framför och vi får en nytändning, vi kör på hårt på slutet men tyvärr kommer vi aldrig ikapp, jag får en kramplåsning i låret i sista branta backen och får släppa iväg Niklas med bihang. Rullar i mål som 30a (38 tot), inte helt nöjd med det, surt att förlora hela loppet i första backen.

 

 

Tomas Karlberg – Kom iväg hyfsat i starten och lyckades ta mig upp för startbacken utan att bränna benen fullständigt. Hamnade i en ca 10-15 mannaklunga, gissningsvis fjärdeklungan i loppet. Till skillnad mot tidigare långlopp kände jag att jag hade bättre marginal och kunde växla tempo på ett mycket bättre sätt, så istället för att sladda som siste man i klungan orkade jag ligga långt fram och även hjälpa till att dra en del. Rullade på fint fram mot 40 km då det blev lite stopp i en backe när jag låg långt bak i gruppen. Var på vippen att bli avhängd, men bet ihop och lyckades följa. Fram mot 50 km sprack gruppen upp och jag hamnade i den andra halvan. Började ha krampkänningar i framsida lår och kunde inte riktigt göra nått ryck på slutet, även om det kändes bra i övrigt. Sista kilometrarna blev det duell med två andra H30-åkare om 4:eplatsen. Körde på det jag kunde på de avslutande härliga stigarna, men fick ingen lucka. Slutade med en tight spurt som jag inte riktigt nådde längst i, men en 5:e plats är jag riktigt nöjd med. Bästa LLC resultatet på över två år och putsade min tid från fjolåret med drygt 1:30. Till slut fick jag äntligen till ett långlopp den här säsongen då det stämde i kroppen och jag fick ut det jag tycker är rimligt att jag ska kunna prestera. Bra för självförtroendet och nu peppad för uppladdning mot kommande SM-tävlingar!

 

Henrik Blom – Persade Vidablick och hängde bakom Enberg fram till ca 500 m kvar då jag blev tvungen att släppa hans grupp. Lyckades hålla ihop det skapligt, men fick slita ont med dålig känsla i 10-15 min för att hålla mig kvar i min grupp om 5-6 man. Känslan blev sedan bättre och jag kunde börja vara med och hålla fart för att gå ifatt gruppen framför. Vi kom ifatt efter ca 25 km. Där satt Enberg.
Efter ytterligare 10 km anslät vi även till huvudgruppen. Tillsammans var vi en klunga på drygt 20. Dock hade jag börjat känna av att jag tappade luft i däcket. Då jag låg sist i klungan
fick jag verkligen slita då jag i varje kurva fick en ruggig gummibandseffekt i varje krök.
I den sega backen mellan Solberga och Östbjörka, gick en av Lindh-bröder upp och körde så in i bängen! Så hårt att gruppen delades i tre. Jag följde grupp 2 till 200 m från krönet då snöret gick. Ingenmansland i 3-4 km, sedan upphunnen av fem stycken, bla Åkesson och Martin Eriksson. Pyspunkan jag känt av från km 30 gick ej att ignorera längre än till km 50. Bet i det sura, stannade och släppte iväg övriga. Snabb mekpaus med en nödraketspatron och lite studs av hjul. Solo resterande 20 km där jag lyckades hålla bra fart och plockade in ca 20-30 sek till mål på gruppen jag släppt.

 

 

Niklas Henriksson – Tyvärr säsongen tyngsta ben … Slet verkligen första halvan av loppet. Men gav väl egentligen aldrig upp förhoppningen om en bra dag ändå.. Tyvärr hade jag inte möjlighet att hjälpa till så mycket med dragjobbet förrän halva loppet och från då känns de som att vi började plocka mer och mer på framförvarande gruppen. Viktor var stark idag och tycker han tog bra med ansvar i våran klunga! Tackar för det!
Får ändå vara nöjd med andra halvan av loppet och inställningen jag hade att aldrig sluta kriga trots riktigt sega ben i början. Tyvärr missbedömde jag en kurva med ett par kilometer kvar och körde rakt ut i skogen då jag just kommit ikapp ett litet gäng med bland annat Enberg.. 🤦🏽‍♂️

 

 

 

Johan Lidman – …

 

 

 

 

 

Dags för Mörksuggan!

Dags för Mörksuggan!

Efter en period med många roliga, lyckade och fina regionala tävlingar i norr ser vi nu framemot ett stort nationellt race igen. Mörksuggejakten i Rättvik står på menyn i helgen vilket är den femte deltävlingen i Långloppscupen. En deltävling där samtliga teamåkare, förutom Josefina, tar plats på startlinjen och där vi hoppas på fina placeringar för samtliga.

 Mörksuggejakten inbjuder som vanligt till ett av cupens mest natur- och kultursköna lopp. Banan sträcker sig runt alla de små klassiska Rättviksbyarna och upp på bergen för att se vidderna av den karakteristiska Dalanaturen. Det hela toppas av lokalbefolkningen som går man ur huse för att bevittna, heja och ibland även vattna cyklisterna när de far genom deras byar.

En bana som till stor del har sandunderlag och tallskog. Detta gör att banan både är snabb och hård samt förrädiskt hal och lös i de mjukaste sandpartierna. Inget regn är att vänta innan och under tävlingen heller så cyklisterna får förbereda sig på ännu en torr och dammig historia.

Själva banan ser lika ut som tidigare år. Dryga 70 kilometer fördelade runt Rättvik. Tävlingsbanan startar inne på skid- och cykelstadion. Cyklisterna guidas av en pace-car ut från stadion och rakt genom centrala Rättvik för att efter 3 kilometer ge fri fart in i banans största utmaning – klättringen uppför Vidablick. En härlig klättring på cirka 2,4 kilometer och 175 höjdmeter. Sedan följer lättåkta grusvägar fram till andra vätskekontrollen. Efter det blir det cirka 15 kilometer stigcykling i lätt kuperad och klassisk sandig Rättviksterräng. Därefter blir det några rejäla stigningar upp till kontrollen i Östbjörka då man vänder tillbaka mot mål. Under den resan väntar fortfarande några härligt sandiga stigpartier och korta branta knixar innan man når Enåns dalgång, vilken ligger precis intill målområdet. Runt dalgången väntar de sista 7 kilometrarna av härlig stigcykling i ett böljande nästintill bergochdalbanelikt landskap innan målet vid Jarlstugan.

 

Så här går tankarna hos de som ska köra;

 

Maria Karlberg  Förkylningen som spökade lite veckan innan OC tog ny fart efter kraftuttömningen och veckan har bestått av vila och något lugnt rullpass för att känna efter hur pass illa det är. Fortfarande pendlar jag mellan tvivel och hopp, lär inte bestämma mig först i sista stund om det blir start eller ej. Men hoppas verkligen jag kan köra, jag gillar banan och formen borde vara ok trots de många vilodagarna de senaste två veckorna …

 

 

Henrik Enberg –Tränat lite lagom efter OC och tycker det känns hyfsat bra i kroppen! Detta race var förra året ett bonuslopp för mig då det kombinerades med familjesemester runt dalarna. I år blir det samma sak men är förstås laddad för race! Förra året en hård krasch så i år ska jag hålla mig på benen och försöka bita tag i några snabba bakhjul 😅

 

 

Viktor Knutsson – Mörksuggejakten är en tävling jag gillar och det är en bana som passar mig bra, därför vill jag prestera bra i Rättvik. De två åren jag har kört har min enda akilleshäl på banan varit de snabba grusvägarna efter startbacken. Där går det fort och det blir lätt stora grupper likt cykelvasan. Jag har nu kört ett träningspass där jag nötte de första milen av banan, tränade på de svåraste kurvorna och memorerade vart man viker in på stigar. Både effektvärden, tider på strava och känsla vittnar om att formen är bra. Så nu har gjort allt i min makt för att lyckas på söndag!

 

 

Tomas Karlberg Har försökt lägga in lite mer intensitet i passen den hör veckan, får se hur kroppen svarar på det. Känner fortfarande att jag inte riktigt fått till det på långloppen i år, kanske släpper det på söndag? Gillar banan och tror den passar mig rätt bra om jag har en bra dag.

 

 

 

Josefina Wikberg – Grubblat och grunnat över helgen som kommer men landat i att det inte blir någon tävling för mig utan hemma och tränar och hoppas få lite fart (och grund) i kroppen till kommande tävlingar …

 

 

 

Henrik Blom – …

 

 

 

Niklas Henriksson – … 

 

 

 

 

 

Johan Lidman – … 

 

 

 

 

 

Fin-fint på Obbola Challenge!

Fin-fint på Obbola Challenge!

En mycket lyckad helg tillända med ett helt gäng placerade teamåkare och vinst av Maria som kronan på verket i teamets hemmatävling Obbola Challenge MTB. Där stod också Henrik Enberg för en andra plats och Henrik Blom för en fin tredjeplats i herrtävlingen medan Team CKCK/SAIK-cyklisten Johannes Sikström var starkast för dagen och fick ställa sig högst upp. Avgörandet kom de sista 500 m efter en hård fajt i princip hela loppet.

Sol och växlande molnighet, knappa 20 grader, torrt och fint och en herrans massa folk på SCA Arena. Lägg därtill deltagarrekord med råge och en bana som nog aldrig varit i bättre skick så förstår man att det blev ett lyckat arr i Obbola. Ja, det går nog inte att önska sig ett mycket bättre scenario än det lördagen spelade upp. Eller visst, det skulle vara att en av våra herrar fick ställa sig högst upp då, men det är kul och även rätt bra för sporten att fler tar segrar, men det räcka med en 😉

Obbola Challenge kördes i år för åttonde året i rad och har gått från en tävling för de närmast sörjande (första året ca 30 till start) till ett riktigt stort, väloljat och uppskattat arrangemang som satt sig som en traditionell tävling på den norrländska MTB-kartan. Och 2019 års arrangemang blev inget undantag. Hela 280 startande, barn som vuxna, ställde sig under lördagen på startlinjen för att köra något av de fem olika loppen som fanns på menyn. Ett rekord med närmare 90 personer! Fantastiskt kul att så många lockas av att cykla ”riktig” mtb då det inte är någon Cykelvasabana det handlar om. Nä, banan kan egentligen förklaras med ett ord – STIG! Få andra längre lopp har så stor andel stig som Obbola Challenge och dessutom är det mycket stökig stig det handlar om. Stenar, rötter, tvära svängar, broar, stenhällar och klapperstensfält är det åkarna ställs inför. Ett långlopp med XCO-karaktär skulle man kunna beskriva det som.

Obbola Challenge innehåller en hel del utmaningar, både på stökig naturlig stig och byggda svårigheter. Foto Patrik Bernhardsson

En utmaning av rang som säkerligen lockar en hel del deltagare som vill testa sina gränser liksom årets nyhet att det i år var seedningslopp för cykelvasan som bidrog till en hel drös också. Dessutom har tävlingen alltid ett prisbord som inte går av för hackor, där tex pallen i tävlingsklass i år premierades med pengavinster på 5 000, 3 000 resp 1 000 kr och alla som genomfört tävlingen finns med i utlottning av presentcheckar, kläder och utrustning av ett värde överstigande 20 000. Prissummor som matchar stora arrangemang söderöver. Något som säkerligen bidrog till att det mesta av norrlandseliten var på plats.

Startlinjen i tävlingsklass. Foto: Anton Alex

 

Det stora deltagarantalet gjorde dock att arrangörerna, i samråd med tävlingskommisarien, tog beslutet att sära på starten för tävlingsklass och motion för att inte det skulle bli för mycket trängsel i starten. Något som föll mycket väl ut och som gjorde att fältet sprack upp fint innan det mesta av singletracken tog vid på allvar.

Startloopen gick i år längs hela motionsspåret och det gick undan i täten. Foto: Anton Alex

Banan hade inför i år förlängts så att den längsta sträckningen nu var 50-51 km jämfört med tidigare 44 km. En del av förlängningen hittades redan i start när den lilla startloopen som tidigare varit 1,4 km nu mätte 3,4 km och gick längs hela SCA Arenas elljusspår. Tävlingsklass (dam/herr) som startade 2 min före motionsklass satte rejäl fart från start och det var Henrikarna i teamet som tog taktpinnen före Johannes Sikström. Blom kör riktigt hårt i början och startloopen på 3,4 km avverkas på mindre än 6 min.

Vid varvning ut på loop 1 har fältet redan börjat spricka upp och det har bildats mindre grupper. Frontgruppen innehåller 12-13 åkare och inte långt efter, dock med lite avstånd mellan varandra, ligger Maria och Josefina. Maria som kvällen innan fått coachning att försöka hänga med herrarna så långt det går under början av loppet då det finns mycket att vinna på att ligga i rygg under främst loop 1.

Hela första loopen på kring 14 km är relativt lättåkt med grusväg och snälla stigar. Det är ganska mycket action i fronten och det blir ryckigt och hårt. Alla teamåkare och klubbkamrater som tex Mattias Willman, Christer Devall och David Åkesson finns med långt fram i täten. Sista biten inför varvning till loop 2, går på en singletrack som är rätt stökig, brukar dock kunna sära på grupper och så blir fallet även nu. Ut på loop 2 som startar med halva Hi5 XC Trail ligger Enberg i tät, följd av Sikström, Blom, Henriksson, Knutsson, Lidman och Devall. Ett riktigt getingbo för Team CKCK-cyklisten alltså.

Maria som hållit mycket fin fart i rygg på en av grupperna längre bak kommer kommer in till samma varvning med en klar ledning. Några minuter före Josefina som har Anci Bernhardsson, OIK, Sara Forsgren och Jennie Magnusson CK Örnen i hasorna.

Om OCs loop 1 är att betrakta som snabb och lättcyklad så kan man väl säga att loop 2 och 3 är precis tvärt om. Mycket stig, singletrack, stök och bök och även en hel del byggda partier med kurvor och utmaningar. Här kan mindre tekniskt erfarna cyklister få bekänna färg och det är definitivt en fördel att ha kört banan eller de permanenta lederna några gånger tidigare.

Johan Lidman i ingenmansland i slutet av loop 2. Foto Anton Alex

En bit in på loop 2 går Sikström upp i täten. Farten har fortsatt varit väldigt hög och de flesta i tätgruppen går på rött. Åkarna turas om lite i täten, främst är det Blom, Sikström och Enberg som kör. Efter ungefär halva loop 2 får Lidman släppa och de är nu bara 5 i täten inför slutet av loop 2. Även Viktor börjar känna av det höga tempot och nere på UV-Crossen tappar han mark samtidigt som ryggen börjar göra riktigt ont. Viktor försöker dock kriga för att ta ikapp de övriga och det kostar på. I slutet av loop 2 måste även han lämna övriga i täten. Sista biten på loop 2 går över ett segment som heter ”Nisses”. En teknisk stig med hällar och rötter. Blom ligger här tvåa i rygg på Johannes men gör ett mindre bra spårval och går omkull. Han blir ett effektivt stopp för övriga teamåkare och Sikström får en lucka och bestämmer sig för att köra.

Blom jagar efter en vurpa på ”Nisses”. Foto: Fredrik Berndes

 

Framme i tät kör Sikström på fortsatt starkt och Niklas har det kämpigt och får lämna men Blom och Enberg går ifatt på grusvägen (ny sträcka för i år) och börjar gå runt. Niklas får igång benen när han kan få trampa i ett jämt tempo under en längre period och ansluter. Men han får tyvärr släppa igen då Sikström drar på in på nästa stigparti. Det handlar nu om en trio som gör upp om pallplatserna.
Samtidigt tuffar Maria och Josefina på fint på stigarna. Maria ligger och fajtas hög upp bland herrarna i tävlingsklass och har kört om sin man Tomas då han gjort ett oturligt stopp för punka. Josefina ligger på andra plats.

Enberg i början på ”Harpis Suffertrail”. Foto: Anton Alex

Med två kilometer kvar stöter Enberg på den sista REJÄLT stökiga stigen. Han får 10-12 sekunder till Sikström som i sin tur har ungefär samma lucka till en krampande Blom men inför sista avslutande tekniska partiet på ”Harpis suffertrail” har Sikström ätit sig ikapp det mesta av Enbergs försprång och ligger nästan i rygg. Uppför backen vid sjön, ca 500 m kvar stöter Johannes och hur mycket Enberg än försöker mobilisera krafter så är det tomt i tanken. En stark Johannes Sikström kan i ensam majestät rulla över mållinjen. Grattis till ett imponernade lopp Johannes!

Sikström stöter förbi Enberg i en av de sista backarna på banan. Foto: Anton Alex

 

Enberg rullar i mål som nöjd tvåa då han ändå fått positiva besked om att formen är på väg tilbaka. Blom blir trea, Henriksson fyra, Viktor femma och Lidman sjua medan Tomas efter punkteringen cyklar med sin fru den avslutande delen av loppet. Maria håller ihop bra på sista loopen även om hon känner sig rejält trött. Josefina tappar oturligt nog kedjan och får släppa Sara Forsgren förbi sig men lyckas hålla tredjeplatsen. En mycket lyckad, spännande och trevlig dag på Obbola Challenge.

Prispallen herrar. Foto: Patrik Andersson

Prispallen damer. Foto: Patrik Andersson

Nu väntar några intensiva tävlingsveckor i juli med, i tur och ordning, Mörksuggan, SM och Engelbrektsturen på schemat. Det ser vi framemot!

 

Så här säger gänget själva om tävlingen på hemmaplan;

 

Maria Karlberg  – Hade som tänkt taktik att jag skulle försöka gå med i en snabb klunga första varvet för att sedan få köra mitt egna race varv 2 och 3. Och det blev också precis så, möjligen att jag fick pressa mig väl mycket för att hänga med ”min” klunga första varvet vilket kanske straffade sig lite på slutet då jag var väldigt trött, men det var ändå skön känsla att jag klarade bita mig fast trots att benen var fulla med syra! Varv 2 var roligast och jag hade rätt bra flyt på en jättefin bana, särskilt andra halvan innan sista varvningen. Varv 3 var en seg historia, var riktigt trött i både rygg och ben och det var svårt att motivera mig att trampa fort när jag körde i ingenmansland nästan hela varvet. Tomas som punkat kom ifatt när det var drygt 5 km kvar och vi hade sällskap in i mål, det var väl det enda som var trevligt med dom sista stökiga kilometrarna som kändes längre än någonsin! Nöjd med loppet som helhet, men tycker fortfarande att jag tröttnar väl mycket på slutet av loppen. Nu siktar vi mot Mörksuggejakten nästa helg!

 

Henrik Enberg – Lite ryckigt tempo loop 1 och väl ute på loop 2 så delades det på vem som låg först tills det att Johannes fick en liten lucka efter ett snabbt gravitationstest av Blom som då låg tvåa i tåget. Luckan täpptes till drygt halvvägs genom loop 3. Krampkänning i båda låren en stund och valde att göra ett ryck med ca 2 km kvar, fick lucka men Johannes körde grymt starkt och segade sig ikapp och om med ca 700 m till mål och jag pallade inte att svara. Kanske skulle jag ha provat att gasa lite tidigare för att få mer stigkörning själv, men oklart om det hade räckt ändå, hatten av till Johannes för stark körning. Ändå nöjd med loppet och 2a platsen. Imponerande arrangemang, banmarkering mm av hemmaklubben! Extra kul med familjen på plats och att få se egna och andra barns cykelglädje i deras lopp!

 

Henrik Blom – Tog täten i startloopen för att känna på mig själv och samtidigt riva lite i fältet, innan vi skulle ut på starten av loop 1 där den friska vinden låg rakt mot. Efter 4-5 minuter insåg jag att den snoriga näsa jag haft under veckan inte bara var min hypokondri som spelat mig ett spratt. Den metalliska känslan i luftrören och hinten av blodsmak gav mig flashbacks till OC -18.
Skakade av mig de negativa tankarna och bestämde mig för att vara aktiv, köra på och hoppas på att känslan skulle bli bättre.
Efter 30-40 min var den aningen bättre, men något ”pang” dök inte upp. I slutet av loop 2 gick jag in som tvåa bakom Sikström på en av teknikslingorna, där jag lyckades få ett ordentligt framhjulssläpp. Ouppmärksamhet och grus på en häll var en dålig kombo…
Jag klarade mig bra bortsett från en blå axel. Men tiden sprang iväg för mig, Niklas och Enberg då jag och min cykel blockerade vägen effektivt för dem båda. Sikström tog chansen och körde på. Det kändes dock lugnt då vi var tre och det (i mitt huvud) var en hel del grusvägar kvar där vi skulle ha fördel. Men som så ofta hade mitt minne svikit mig…
Det var bara en ordentligare grusväg kvar, och den kom lååångt senare. Tyvärr så pass långt att vi tappade Niklas efter stigarna innan.
Sikström körde starkt, men jag och Enberg gick ifatt på grusvägen och började gå med runt. Jag sänkte farten i mina förningar i förhoppning om att Niklas skulle lyckas ansluta innan nästa stig. Niklas anslöt men fick släppa då Sikström drog på in på nästa stigparti. Han höll bra fart i front tills Enberg stötte förbi med knappt 2 km till mål då. Jag tryckte till för att försöka hänga med, men de flesta muskler i baksida lår (båda) ville mkt hellre kramplåsa sig totalt. Jag bokstavligen parkerade efter den stökiga stigen och fick fokusera på att köra försiktigt sista biten in i mål för att inte bli fast ute i skogen.

 

Viktor Knutsson – Startloopen går skapligt fort men inte hårdare än att vi är ett ganska stort gäng som går ut på loop 1. Körningen blir verkligen high chaparall med väldigt dåligt samarbete och ojämn fart. Jag blev less på det ryckiga tempot och attackerar efter fornstigen, jag får lucka och precis innan första tekniska stigen kommer de som sedan ska bilda tätgrupp ikapp mig. Dessa är Johannes Sikström, Henrik Blom, Henrik Enberg, Niklas Henriksson och jag. På stigarna tappar jag lite luckor här och där vilket tär på krafterna. Känner mig ändå okej tills det börjar göra ont i ryggen en bit in på loop 2. På UV Crossbanan gör jag ett par dåliga kurvor så att jag tappar tätgruppen sakta men säkert. Har svårt att ta i ordentligt för att ryggen är så sliten och det släpper inte. Under sista loopen som också är den stökigaste gör den ömmande ryggen att jag måste köra i lägre tempo och tidsavståndet mot täten rinner iväg, men även en bra dag hade jag inte kunnat ro på pallen de är helt enkelt bättre än mig på stökig stig. Nu ser jag fram emot Mörksuggejakten, Engelbrektsturen och Finnmarksturen/XCM SM som är dom tävlingarna jag verkligen vill prestera på då de är de nationella tävlingar som passar mig riktigt bra.

 

 

Tomas Karlberg – Hänger med ganska ok den första lättåkta biten på loop ett, men har uppenbarligen inte någon bra form för så fort det blir stig har jag svårt att växla tempo och får sakta men säkert se täten glida ifrån. Gnetar på och har inte gett upp helt på en stark avslutning, även om kroppen inte riktigt vill. Men en bit in på loop 2 får jag bakhjulspunka och hålet är för stort för att täta. Typiskt nog på en myggrik myr, så det blir till att dansa runt bäst det går för att undvika att bli uppäten och samtidigt peta i en slang i hjulet. Luften gick väl även ur mig, punkafixet tog rätt mycket tid och jag gav mer eller mindre upp racet här. Tänkte att jag åker ifatt Maria och rullar med henne in i mål, och så blev det. Söker lite frustrerat vidare efter bättre form, får se om jag hittar den på Mörksuggan nästa helg!

 

 

Niklas Henriksson – Gick på rätt bra i starten men kändes väl stabilt rätt länge, försöker köra smart och lite taktiskt mot de andra teamen.. Svårt att skapa något detta lopp då det fort blir ojämn farthållning och osämja i klungan. Banan är väl den som passar mig sämst egentligen och jag fick slita bakom Enberg, Blom och Sikström sista loopen … Jag tappar innan grusvägssträckan men lyckas jobba mig ikapp, väl inne i skogen igen är det godnatt för rygg och ben! Tog mig i mål med ett bra pass och förhoppningsvis får man till det mycket bättre kommande helg på suggan!

 

 

Johan Lidman –Hade en bra känsla inför loppet och jag kände mig peppad inför hemmatävlingen!
Kände mig pigg och kroppen svarade bra första timmen innan ryggkramper kröp sig på och jag inte kunde ligga på lika hårt som jag ville. Har haft problem med detta alla tävlingar hittills i år och försöker hitta en lösning!  Gjorde även en väldigt klantig felkörning och körde omkull i samma veva och tappade en placering. Tog mig i mål på en sjunde plats. Bara ligga i och träna för att bygga upp bättre styrka och syreupptag så att man kan vara med och leka längre fram i fältet i framtiden👍

 

 

Josefina Wikberg – Dessvärre lika illa som befarat. Känner direkt ute på elljusspåret att kroppen och framförallt benen inte är med mig i dag. Frustrerande att inte kunna öka tempot och trycka till och det skulle inte bli bättre längst vägen. Försöker tänka att det blir ett bra träningspass och att jag behöver sådana och trampar runt banan. Superfin bana och ett kanonarrangemang har redan börjat tänka nästa år …

 

 

 

 

 

 

Mer info om Obbola Challenge finns på klubbens hemsida.

 

 

 

Dubbelt på pallen igen!

Dubbelt på pallen igen!

Årets andra norrländska långlopp, Tolvtjärnsloppet, i Långviksmon utanför Örnsköldsvik blev ännu en succé för Team Hi5 OIK Elit. Hela fyra herrar bland de sex första och säsongens starkaste ”blomma” fick ställa sig högst upp för andra helgen i rad. Den grönsvarta armén är stark i år. 

Tolvtjärnsloppet, ett terrängcykellopp i en vacker omgivning med många vattendrag och tjärnar, därav namnet, arrangerades för åttonde året i rad har alltid varit ett rejält kraftprov. Detta år blev inget undantag. Över 69 km och runt 1 000 hm i riktigt tryckande värme och ett gäng rejäla klättringar, bland annat den beryktade Mördarbacken som i år inte längre gick i den branta grusvägsbacken utan på en tung stig lite längre västerut, gav racet dynamik.

 

Enberg förevisar hur stor fisk han fångat dagen innan. Foto: Jonas Fahrni

Teamet/klubben har genom åren en bra historik på detta lopp och har varit representerad på pallen många gånger de senaste åren, både i herr- och damklasser. Som sig bör på ett ”lokalt” norrlandsrace var det även stor uppslutning från vår klubb Obbola IK och från Team Hi5 kom Henrik Blom, Viktor Knutsson, Niklas Henriksson, Tomas Karlberg och Henrik Enberg till start.

Starten av Tolvtjärnsloppet 2019. Foto: Jonas Fahrni

Starten på ”Tolvis” sker med masterstart vilket är både positivt och negativt. Positivt då det blir ganska lugnt tempo utan rusningar men det innebär också att det är många från de bakre leden, cyklister som inte kommer ha med täten att göra, tränger sig fram och gör det hela lite trångt och bökigt så snart det ska bli fri fart in på de första stigarna.

Årets start blev tyvärr drabbad av en ganska allvarlig olycka på den spåriga skogsvägen innan berg- och dalbanebroarna, där en man flög över styret och landade väldigt olyckligt på skulderpartiet med ambulanstransport som följd.

Inför depån i Västergissjö är det ett ganska stort gäng som hänger ihop. Foto: Yvonne Backman

Annars flyter loppet på väldigt bra och nere i Västergissjö kommer de första rapporterna in som meddelar att det rör sig om en ganska stor klunga i frontgruppen. I den gruppen finns alla fem Team Hi5-åkare. PÅ asfalten efter depån stöter dock Henriksson och Blom hakar på. Det blir ganska direkt en lucka för de två vana landsvägsåkarna som blir större när de börjar gnugga partempo.

Henrik Blom och Niklas Henriksson i utbrytning. Foto: Jessica Broman Ingman

Framemot backpriset har duon en ganska klar ledning. De snackar ihop sig om att samarbeta fram till sista 5-10 km och fortsätter trycka uppför stigningen med backpriset.

Årets backpris var extra kämpigt med en ny ”mördarbacke” som till stor del gick på tungcyklad stig. Många blev nog ganska uppgivna då de kom ut på hygget på slutet av första backen och såg vilken stigning de hade kvar. Där ”väggade” nog en hel del ben denna dag. 1:45 efter start tog dock Henrik Blom backpriset tätt följd av teamkollegan. Endast ca 7 minuter efter fjolårsvarianten av mördarbacken.

Backom duon som gått loss finns en jagande grupp med Viktor Knutsson, Samuel Brännlund Norrlandscyklisterna, Henrik Enberg och Johannes Sikström Skellefteå AIK Cykel. Efter en ganska lugn asfaltsträcka höjs dock tempot uppför mördarbacken. Ganska direkt får Enberg säga tack och adjö till de tre övriga då kroppen inte alls vill svara som önskat. Det är trögt med dåligt underlag, blandad blött och mindre bra spår. Dessutom är det otroligt varmt där solen ligger på över ett hygge. Samuel får en lucka halvvägs i backen men Viktor och Johannes gnetar ikapp det och är hyfsat samlade på toppen. Faktum är att den trion kör mördarbacken snabbast av alla för dagen och tar in ca 45 sekunder på tätduon, bra tryck!

Efter backen går Viktor upp och trycker på bra. Samuel hakar på och samtidigt får Sikström släppa. Det blir alltså en andra duo som börjar samarbeta. Fram i tät närmare mål meddelar Niklas att han känner sig krispig i benen och Blom går ifrån. En ledning han håller ända in i mål. Även Niklas håller sin placering och för duo nr 2 blir de spurtuppgörelse som Brännlund drar det längst strået i.

Spurt om tredjeplats vilken Samuel Brännlund vinner över Viktor. Foto: Jonas Fahrni

Återigen en mycket lyckad helg för teamet och Obbola IK. Ännu en dubbel pall och dessutom grymt kul med hela fyra bland de sex första då Tomas Karlberg cyklade in på en mycket fin sjätteplats. Kul med fint samarbete i teamet som i år har både spets och bredd. Extra grattis till Niklas för första pallplatsen i teamkläder. Och Blom – jädrans vilken imponerande säsong så här långt, trots att han själv säger sig ”inte vara i form”. Riktigt roligt att Viktor också verkligen kommit ur startblocken med ännu en topplacering efter förra helgens andraplats på Kraftloppet  En ny riktigt vass insats! Spurtslagen av wattkungen Samuel får man väl stå ut med? Enda smolket i bägaren var väl Enbergs ”väggning” då vi vet vad den mannens kapacitet är. Men det lossnar nog snart, kanske redan till Obbola Challenge?

 Så här säger de själva om Tolvtjärnsloppet;

Viktor Knutsson – Vi kommer iväg från Långviksmon och det är väldigt många som ska vara långt framme i början. Jag tar det lite piano eftersom jag vet att det är ganska lätt att ta sig förbi lite senare på banan. Trots att vi kör på i bra tempo är det hela 10 personer i tätklungan. Jag, Niklas H, Blom, Enberg, Dorsch, Brännlund, Tomas K, Sikström, Gusenbauer och Mikael Henriksson. Bra konkurrens! Tomas släpper nånstans efter vägen. Det blir lite lucka innan Svedjeberget som är en riktigt blöt backe på stig. Där kör Enberg på och i utförlöpan kommer vi ikapp. Gusenbauer och Mikael Henriksson får släppa. Lite senare tappar Dorsch vevarmen. Ut på asfalten efter halva loppet är vi alltså en tätgrupp på Jag, Blom, Niklas H, Enberg, Sikström och Brännlund. Det är lite kantvind där och då sätter Blom och Niklas H in en attack och de pinnar på bra medans det stannar av rejält i våran grupp. In i den nya brutala mördarbacken (som i år gick på en blöt och halvstökig stig) sätter Brännlund upp ett bra tempo. Efter backen blir det jag och Brännlund som bildar en andraklunga och vi samarbetar bra, jag känner mig pigg tills det är milen kvar då får jag en liten slägga. Försöker rycka ifrån Brännlund ett par gånger på slutet men han svarar, det blir spurt och där är han mycket bättre än mig och tar tredje platsen. Lite surt att precis missa pallen men ganska nöjd ändå.

  

Henrik Enberg – Ändå ok känsla början av loppet och stundtals avvaktande körning fram mot mördarbacken. Släppte direkt Viktor, Brännlund och Sikström i den och hoppades mirakulöst att mina ben skulle må bra av ett eget tempo i backen men så blev det inte och de seglade iväg… både benen och de framför mig… därifrån till mål fokuserade jag på utsikten och att njuta av banan, näe det var idag faktiskt jobbigt att bara ta sig till mål 🙈 Kul att se Blom överst och den starka körningen från vår skidåkare! Även hur Viktor och Tomas höll ihop loppet 👍 jag behöver antigen mer träning eller mer vila…. svår balans men jag kämpar vidare!

 

Tomas Karlberg – Kommer iväg bra i starten och går upp i tät på första stigen för att få lite stökfri start. Brännlund passerar, men det känns lätt att följa i rygg de första kilometrarna. När vi sen kommer fram mot de första längre stigningarna backar jag ner lite och försöker ta rygg. Nånstans här börjar det kännas tyngre och jag får en rejäl svacka. Tappar tätklungan, blir ikappkörd bakifrån och tappar dessutom en drickaflaska som jag beslutar att stanna och hämta upp denna varma dag. När vi kommit ut på banans längre asfaltsträcka har jag lite sällskap och vi hjälps åt att dra i rätt bra tempo. Nu kommer jag in i ett helt annat racemode och plockar placeringar. Riktigt nöjd med den här delen av loppet, men sista milen slog krampen till och jag fick slå av rejält på farten. Men på det stora hela ett klart fall framåt jämfört med tidigare långlopp i år.

 

Henrik Blom – Då jag och Niklas anlände i senaste laget, använde jag första 15 min efter start till uppvärmning. Gick därefter upp i första längre backen för att sålla ner gruppen något. Körningen närmsta km efter det var avvaktande och farten var låg. När jag låg sist i en grusvägsbacke, såg jag att övriga släppt iväg Sikström 30m. Då farten var låg tänkte jag att det var lika bra att täppa. När jag var ifatt Sikström och tittade bak, så hade vi lucka. Dock släppte han i samma veva som Brännlund anslöt. Vi rullade två förningar innan jag hörde ”bra läge” från Niklas som gått ikapp. Några km senare efter första tuffa myrklättringen, anslöt Enberg med ett gäng. Loj körning i ytterligare några km innan Niklas stöter på asfalten och jag går med. Vi gnuggade partempo och fick en bra lucka till övriga innan vi gick in i ”mördarbacken”. Vi pratade ihop oss om att hjälpas åt till <10km kvar. Bra samarbete till 5-6km kvar då Niklas kände sig krispig och gav mig order att köra. Rullade sista km in mot mål med måttliga kramper lite här och där. En bra dag för laget!.

 

Niklas Henriksson –Lite halvt ouppvärmd i starten så första kvarten kändes rätt jobbig och många bakifrån som tränger in sig onödigt mycket tycker jag… Sen går det väl i stabil takt tills Blom och Brännlund går iväg lite och jag stöter ikapp efter att de fått en lucka.. När vi senare kommer till en backe som snarare kan klassas som myr så kommer Enberg ikapp och därefter följer resten av förstaklungan. Det blir lite loj fart tills jag bestämmer mig för att testa på asfalten där jag känner att jag har en av mina styrkor, får såklart med mig Blom som inte ”spottar i glaset”.. 🤪 I mördarbacken snackar vi ihop oss och säger att vi skall lagköra tills ca 10km och sedan bryta arm om segern. Bra lagkörning!! Men jag hade nog haft fördel om det hade blivit riktigt armbrytning för med 5-6km kvar så orkade jag inte med längre och fick bita ihop själv resterande av loppet. Roligt med första pallplatsen i ett mtblopp och kul att dela den med en trogen träningskompis! Kul att se att teamet var 4 med i tätklungan långt in i loppet och jag tycker vi tog ansvar stora delar!säsongen.

 

Foto: Jessica Broman Ingman

 

Foto: Jessica Broman Ingman

Pallen herrar tävling, Tolvtjärnsloppet 2019.

 

 

 

 

Tolvtjärnsloppet nästa!

Tolvtjärnsloppet nästa!

Snart helg igen och ännu en startlinje att ta plats på. Långloppscupen har tävlingsuppehåll men det innebär inte att det är tävlingsledigt för teamet då Tolvtjärnsloppet i Örnsköldsvik står för dörren, det andra norrländska långloppet för säsongen.

Tolvtjärnsloppet är ett terrängcykellopp i en vacker omgivning med många vattendrag och tjärnar, därav namnet. Det arrangeras för åttonde året i rad och är ett riktigt roligt kraftprov över 69 km och runt 1 000 hm. Terrängen är varierande med singeltrack över fin böljande sandmo varvat med stigar och längre vägsavsnitt. Ett par rejäla klättingar, bland annat uppför ”Mördarbacken” med sitt bergspris, sätter verklig karaktär på loppet. Årets bana dock är ganska mycket förändrad jämfört med tidigare år då tex Mördarbacken inte längre är den branta grusvägsbacken utan i år är kommer att gå på stig lite längre västerut. Dessutom är den redan krävande banan förlängd med 3-4 km.

Teamet/klubben har en bra historik och varit representerad på pallen många gånger de senaste åren, både i herr- och damklasser. Som sig bör på ett ”lokalt” norrlandsrace är det en stor uppslutning från vår klubb Obbola IK och från Team Hi5 kommer Henrik Blom, Viktor Knutsson, Niklas Henriksson och Tomas Karlberg till start, medan Henrik Enberg inte bestämt sig och Josefina, Maria och Johan står över. Vi får se vad gänget kan göra enskilt och tillsammans. Men håller formen i sig från förra helgen så kan vi nog se framemot Team Hi5 högt upp i listan.

Viktor på stigarna under fjolårets Tolvis.

 

Så här säger gänget själva om sin status inför helgen;

Tomas Karlberg  – Ja, vad ska man tro… Senaste helgen var ju lite upp och ner och säsongens hittills genomförda långlopp (Lida och Lugnet) har ju inte varit några succéer. Samtidigt har jag i alla fått ett litet kvitto på träning i veckan att det ändå borde finnas lite bättre fart. Hoppas att jag kan hänga med en liten bit på söndag i alla fall och om möjligt hjälpa mina teamkollegor. Men vi får se, känner mig mer osäker var jag står än på länge ...

Henrik Blom – En rolig och tuff bana som egentligen inte riktigt passar en blytyngd som mig. Känslan när jag tar i är ungefär densamma som den varit under hela säsongen, halvdan. Men min grundform har visat sig vara bättre än den varit någonsin, så jag har ändå förhoppningar att kunna köra bra. Det blir en spännande dag!

 

 

Viktor Knutsson – Jag och även min sambo Annika är laddade för ännu ett norrlandsrace. Sedan kraftloppet har jag blivit snuvig (kanske är det äntligen denna sega förkylning som helt lämnar kroppen?) och jag har dessutom lyckats stuka foten lätt, inget som hindrar mig från att cykla dock. Annars ser jag fram emot denna tävling då det är ännu ett race som borde passa mig bra! Ser dessutom fram emot att köra ett norrlandsrace med stora delar av teamet på plats! 

Niklas Henriksson –Jag är anmäld och ser fram emot att äntligen köra med laget! Vi ska absolut ta kommandot och ta loppet dit vi vill. Jag kommer inte vara rädd för att dra mycket, jobba för laget och offra mig om det behövs 🙂
Ser mest loppet som ett bra träningspass då jag ligger på ganska hög träningsbelastning senaste två veckorna!

 

 

Henrik Enberg – Jag velar lite. Har inte riktigt hittat formen och brukar få lida rejält på detta lopp. Men är ändå sugen förstås, ska ta och fundera om race alternativt satsa på träning och hitta feeling inför OC och Mörksuggan. Vi ser väl om jag återfinns på start på söndag!

 

 

 

Maria Karlberg  – Jag ska till Uppsala på möhippa för en av bästa vännerna, så tyvärr får jag avstå. Kör på med hård träning ännu en vecka och satsar inför ”andra halvlek” av säsongen med OC som första race.

 

 

 

 

Johan Lidman – Jag är utomlands och missar denna helg. Stort lycka till alla som ska köra!

 

 

 

Josefina Wikberg – Inte riktigt frisk än, provjoggade igår och fortsatt rosslig och hosta. Känner att jag hade behövt kunna köra hårt idag och testa för att ens tänka tävling på söndag även om jag mer än gärna velat. 

 

Dubbelt på pallen i norr och RR från Borlänge

Dubbelt på pallen i norr och RR från Borlänge

Men så ja! Äntligen gick det vägen. Äntligen fick Blom kliva högst upp på ett stort norrlandsrace och äntligen fick Viktor visa sin styrka. Väldigt kul, härligt och sjukt välförtjänt. Och herr Blom är han månne i sitt livs form? Mycket talar för det. Samtidigt krigade Tomas på i Dalarna och landade en fin-fin placering på Swe Cup/NM. 

Ett som sagt, ett mycket decimerat team tog sig an Kraftloppet på lördagen. Ett lopp som på allvar startade den norrländska MTB-säsongen. Endast tre (Blom, Knutsson, Lidman) av åtta stod på start men de fick i sista stund sällskap av Niklas Tiger från teamledning som bestämt sig över natten för att köra, kul!
I startlistan kunde man annars hitta de allra flesta från det starkaste norrland kan uppbåda så vi förstod att det inte skulle bli nån ”walk in the park” för de tre. Till exempel Johannes Sikström, Team CKCK, hade visat grym form helgen innan och vinterns Zwift-världsetta Samuel Brännlund (säsongspremiär) sitter ju bevisligen på många herrans watt i benen och borde således vara svårslagen. Och många därtill förstås! MTB-intresset växer och frodas i Norrland, det märks både på elit och bland motionärer och det är ju väldigt positivt och roligt.

En annan faktor som skulle visa sig göra tävlingen en bra bit jobbigare var vädret. Strålande sol och temperatur över 30 grader är inget som förenklar ett långlopp på mtb även om det är härligt med sol och värme. Hur som helst, på plats för att cykla Kraftloppet fanns iallafall närmare 500 personer (485 st) vilket måste vara ett redigt rekord i ett norrländskt mtb-lopp.

Kraftloppet är annars känt för att vara ett tekniskt lätt, snabbt och trampvänligt lopp. Även om arrangören de senaste åren jobbat för att hitta mer stigbetonad cykling så faller det ändå under kategorin ”cykelvasalikt” för de som nu är bekant med den termen. I år hade det dock återigen blivit en högre andel grusväg då bygget av Northvolt-fabriken medfört ändringar i bansträckningen med sträckor över rätt grovt belagda byggvägar som följd.

Ett trampvänligt lopp, med hög fart alltså – starten inte undantagen. Direkt i starten sätts en hög, men kontrollerad fart. De allra bästa är alla samlade där framme men det är väldigt många fler som vill fram och slåss om positionerna också. De första 6 km är fältet ganska stort och kompakt. Men vid första stigavsnittet går Knutsson och Blom in först. Med sig har de 4-5 andra. De sätter hög fart redan här och det spricker upp bra. På nästa grusavsnitt när det samlar upp lite är det en fem-mannagrupp som kommit loss. Blom, Knutsson, Samuel Brännlund, Johannes Sikström och Peter Göransson, TeamUV.

Henrik Blom solo i täten på Kraftloppet. Foto: Kraftloppet

 

Gruppen ligger på hårt på grusvägarna som följer och avståndet bakåt ökas. På nästa stig går Sikström in först före Blom och de båda trycker på rejält. Bakom fastnar Knutsson och Göransson bakom Brännlund som går omkull i leran och det blir en lucka fram till de två i tät. Det blir en jakt som främst dras av Brännlund. Dock kör de två i tät på med bra fart vilket gör att avståndet inte minskar. Faktum är att det går så pass hårt att Blom snart är ensam och bestämmer sig vid 10 km körda att fortsätta i solomode. Sikström slår av lite för att vänta in den jagande trion, som nu blivit duo eftersom Brännlund fått släppa.

Viktor Knutsson låg i en andragrupp bakom Blom. Foto: Kraftloppet

En av fördelerna med ett team är ju att man tillsammans kan arbeta för att lyckas bra på lopp. Att taktiskt spela kort rätt eftersom man har ett gemensamt mål snarare än ett individuellt. Det kan tex innebära att man inte är den mest ivriga på att göra dragjobbet i en jagande grupp om en teamkamrat har en lucka. Det har vi bland annat sett väldigt mycket inom tex längskidåkning och inte minst inom cykel på landsväg. De senaste åren har detta fenomen även MYCKET framgångsrikt tillämpats av mtb-team typ Serneke Allebike. Detta är något som är här för att stanna och något man som cyklist måste acceptera och hantera. Med andra ord, Viktor ligger i en jagande andragrupp, med Blom framför. För teamets del är det inte hans uppgift att brygga Henriks utbrytning. Så blir heller inte fallet. Johannes får jobba den allra mesta tiden i tät då Peter inte heller är dragvillig. Det går fram och tillbaka i fart och Siktröm försöker vid ett flertal tillfällen öka farten för att hänga av de två övriga, framförallt i uppförsbackar där han är erkänt stark. Men både TeamUV och Team Hi5 hänger med. Med ca 10 km kvar gör Viktor ett ryck med bra fart på platten. Johannes är då inte förmögen att haka då det kostat alldeles för mycket att ligga så länge i front. Peter däremot laddar på en bryggning och går ikapp Viktor. De ser att de fått en lucka och fortsätter trycka på. De hjälps åt en bit och skapar en bra lucka bakåt. Med en kilometer kvar stöter Viktor ytterligare en gång och får en lucka som håller in i mål som han når som tvåa efter Blom. Ett mycket imponerande lopp av Henrik där han gick 43 km ensam i tät. Men nog har vi haft det på känn, att han är sjukt stark i år, om inte annat för att han trots placeringar 13 och 14 i långloppscupen varit en bit nedstämd och hoppats på mer. Det kommer! Och imponerande även Viktor som krigar starkt, tar fina teambeslut och framförallt äntligen får visa hur stark han är. Ett mycket lyckat lopp mao, kul med dubbelt på pallen!

Pallen i tävlingsklass herrar. Henrik 1a, Viktor 2a och på tredje plats Peter Göransson från TeamUV. Foto: Niklas Tiger

Afterbike-snack med Niklas Tiger och Henrik Blom. Foto: Kraftloppet

 

Under tiden i Borlänge sliter Tomas på med XCO i dagarna tre. Detta tillsammans med starke klubbkamraten Nicklas Jonsson och kampen sker mot den nordiska eliten då lördagens XCO även är NM i grenen. De båda förbättrar sig från fredagens prolog och landar samma placering, nr 7, i H30 (Tomas) och H40 (Nicklas) totalt när etapploppet över tre tävlingar på söndagen summeras. Riktigt starkt!

En riktigt bra helg för Team Hi5 och Obbola IK Cykel trots ett rejält decimerat gäng. Bara knyta nävarna och ladda för ytterligare ett Norrlandsrace (Tolvtjärnsloppet) kommande helg. Hoppas det blir mycket grönsvart på start!

 

Tomas under en av de tre etapperna under Borlänge Tour. Foto: Mtbfoto.se

 

Foto: Mtbfoto.se

Så här säger de själva om loppen den gångna helgen;

Viktor Knutsson – Det går ganska långsamt i starten och det var lätt att hålla sig långt fram för att undvika problem. Farten höjs i den sandiga backen såpass att det blir luckor bakom. Jag går först in på första stigen då jag vet att det alltid vurpas på den stigen och jag visste att det finns ett lurigt surhål. Vi blir en tätgrupp på 5 personer innehållandes jag, Blom, Brännlund, Peter Göransson och Johannes Sikström. In på nästa stig ligger jag sist och tyvärr vurpar brännlund i leran. Det blir lucka till Blom och sikström för oss. Samuel får dra hela tiden i motvinden och hämtar in Sikström som släppt. Samuel släpper så det blir en trio som jagar Blom beståendes av Sikström mig och Peter. Till en början får Sikström göra allt jobb då vi har Blom inte alls långt framför och Peter var trött. När vi inte ser honom mer går jag upp och tar några lite lagom hårda förningar för att hålla undan bakifrån. Upplever att Peter känns trött redan från kilometer 10 men han lyckas tvinga sig med på något vis. Med cirka en 12 km kvar att köra säger någon i publiken 2 minuter upp till Blom. Jag attackerar och tänker ge det jag har till mål. Peter lyckas hänga med och hjälper till med några förningar men det är mest jag som drar. Jag stöter på motionsspåret med en kilometer kvar och får lucka som håller till mål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tomas Karlberg – RR från Borlänge: Inledde med en sprintprolog i centrala Borlänge i fredags. Fick inte till det helt rent i de många kurvorna, men ändå hyfsat med i sammandraget. På lördagens XCO gjorde jag en som det kändes bra insats och körde upp mig till sjätte plats. På dagens avslutande XCO, som var lite kortare än lördagen, fick jag inte riktigt till det. Körde bra tekniskt på de lättare partierna, men tyvärr inget tryck uppför. Det är något som inte funkar riktigt i kroppen, maxpulsen idag fem slag lägre än i lördags, så högsta växeln saknas. Tycker ändå att det på det stora hela var en ok tävlingshelg med kul banor och bra arrangemang. Resultatservicen släpar lite, men jag tror det slutade med en 7:e-plats i ganska hård konkurrens.

 

Kan tilläggas att Nicklas Jonsson från klubben gjorde en mycket stabil insats i H40 och också han landade på 7:e plats i totalen. Rätt imponerande att han t.ex. kapade ca 10 minuter på sin racetid från förra året på lördagens etapp!

 

 

 

 

 

Henrik Blom – Efter en riktigt hård träningsvecka, där jag kört två hårda intervallpass på onsdag och torsdag samt ett snabbdistanspass på 4h under fredagen, var jag osäker på hur benen skulle fungera. Planen hade jag i alla fall klar redan långt innan start. Den var att köra hårt från att kroppen kommit igång och sedan komma lös så tidigt som möjligt för att få ett hårt pass, sen fick det bära eller brista. Första 5km kände jag att jag inte skulle få något gratis. Första 5km kändes kroppen riktigt seg, men det släppte lite när jag gick fram första gången och körde i en lång sandbacke. När jag och Sikström sedan fick en liten lucka efter ett stigparti efter ca 8km, var det bara att köra på. Jag trummade på hårt och Sikström hjälpte till det han förmådde, men efter några km blev jag själv. Då var det bara att dunka på det jag hade. Kände att jag hade bra tryckt, trots att känslan inte var super och att jag led mer av att ta i än vad jag önskat. Åkningen flöt på bra fram till km 45 då jag började få kramphugg lite här och var. Vattenflaskan var då slut och temperaturen nära 30. Antagligen var det en av bidragande till kramperna. Farten sjönk lite, men jag lyckades ändå hålla i det någorlunda in till mål.

 

 

 

 

 

Johan Lidman – Efter bara någon kilometer punkade jag fram. Försökte få i luft men det slutade med att mitt munstycke till patronen gick sönder, men hålet var ändå för stort för att kunna tätas. Kastar i en slang och försöker med reservpatron men lyckas inte få i luft. Ser en man som står med cykel längre fram så jag tar mig dit och frågar om pump. Han drar fram en pump men tyvärr är den inte i gott skick och efter 5min pumpande har jag knappt fått i någon luft så jag har lyckats klämma slangen. Surt, men då kanske man gjort bort dnf för säsongen.