RR: Engelbrekt och SM i XCO

RR: Engelbrekt och SM i XCO

En intensiv långhelg är till ända där det körts både XCO på SM i Östersund och långlopp på Engelbrektsturen i Norberg. Överlag stabila insatser från teamet där Viktors 15:e placering i elitklass på Engelbrektsturen och Marias fajt i täten av XCO-tävlingen sticker ut. Smolket i bägaren är dock Tomas krasch som abrubt avlutade hans insats under SM. 

Maria på SM i XCO, Östersund. Foto: Nicklas Jonsson

SM-tävlingarna i Östersund tjuvstartade redan på onsdagen (17/7) med XCR, dvs stafett. Där hade klubben ett lag anmält men av olika anledningar fick vi inte till ett lag och var tvungen att stryka oss i sista stund. Lite trist då det det kändes som om vi hade haft en fin chans att tampas högt upp. På tordagens XCE (sprint) fanns dock Tomas på startlinjen och gjorde ett riktigt fint tidskval på fm som resulterade i en 4.e plats inför finalpassen. Men strul i starten satte käppar i hjulet för ytterligare avancemang och dagen slutade lite tidigare än önskat.

Blom på SM i XCO, Östersund. Foto: Nicklas Jonsson

 

På lördagens XCO för elitklasserna låg Maria länge med och slogs om 5:e platsen men fick släppa några tjejer förbi sig och landade tillslut en 8:e plats i denna gren som hon är ganska ny i. Riktigt roligt att följa henne via livestream på webben, något man även kunde göra när herreliten drog iväg med Henrik Blom och Johan Lidman till start. Startstrulet verkar smittat av sig lite till Blom som trasslade ordentligt med växlingarna i början och efter 2 km i princip låg sist. Därifrån fanns bara en sak att göra, plocka placeringar! Johan som gjorde sitt första SM fick till en bra start och cyklade stabilt hela loppet. Efter de sju varven blev det tillslut placeringarna 24 resp 27 för Blom och Lidman. 

Johan på SM i XCO, Östersund. Foto: Nicklas Jonsson

 

Tomas, som satsat hårt mot detta SM och just söndagens XCO (H30) kom grymt laddad till starten. Idag skulle det bli något bra! Men strulet från torsdagens XCE fortsatte med sadelmek och sedan en rejäl vurpa med spräckt hjälm och blodvite som följd och så var dagen förstörd. Men han mår efter omständigheterna bra och det är huvudsaken.

En spräckt hjälm, kraschad cykeldator och sårig/öm kropp är det Tomas tar med sig hem från SM.

Glädjande dock är att klubbkamraterna Nicklas Jonsson och Christer Devall presterade grymt fint under SM i sina respektive klasser, där Nicklas knep en fin-fin 4:e plats under sprinten (XCE, H40) och Christer följde upp sitt silver i sprint från 2018 med ett tungt blänkande brons i XCO herrar 30. Grattis till er båda!

Viktor slog till med ett prydligt PR på Engelbrektsturen. Foto: Cykelkanalen.se

På söndagen var det dags för det traditionella långloppet Engelbrektsturen i Norberg. Deltävling nr 6 i årets långloppscup. Ett omtyckt lopp med en fin blandning av grus/skogsväg och stigar och en hel del rätt kämpiga backar. Endast 1 km av av de 70 går på asfalt.

Genom krocken med SM-tävlingarna i Östersund så blev det ett visst ”svinn” bland elitåkarna men merparten fanns ändå på plats och framförallt Serneke Allebike-gänget som tagit pallplatser på SM dagen innan. Och deras ben var det inget fel på, det blev trippelt Serneke på herrpallen i Norberg (Lindgren, Olsson, Norén) efter att de tidigt lämnat övriga fältet bakom sig. Bakom denna trio återfanns en pigg Viktor i en jagande grupp runt 10-20 plats och han höll ihop det riktigt bra vilket resulterade i en 15:e plats i elitklassen (20 tot) vilket är nytt PR i långloppscupen med råge. Grymt bra Viktor!

Josefina på Engelbrektsturen. Foto: Cykelkanalen.se

I damernas tävling stod Maria Karlberg över men däremot gjorde Josefina Wikberg debut i långloppscupen. Efter ett hårt ”uppvaknande” i den första backen efter ca 4 km fick hon ordning på ben och känsla i kroppen och blev piggare och piggare ju längre loppet fortskred och hade loppet varit några mil längre hade Jossan förmodligen klättrat ytterligare en bit i listan. Nu blev det en 11:e plats i sin debut, bra jobbat!

Teamchef Fredrik hade en tung dag. Foto: Cykelkanalen.se

Även teamchef Fredrik Berndes tävlade i Norberg. En väldans sen tävlingsdebut så här mitten av säsongen och det märkte han av. Matt och orkeslös efter ca 20 km var han redo att ge upp men hittade efter ett tag en grupp som han orkade hänga och tog sig i mål, ca 7 min sämre än förra året. Bara bryta ihop och komma igen nu när debuten för säsongen gjorts.

 

Så här säger de själva om tävlingarna i helgen;

Maria Karlberg  RR SM XCO: – Får till starten hyfsat bra och känslan är god ut på första varvet. Kommer dock bakom en tjej som är jättestark på lätta partier men som bromsar rejält inför varje hinder så får inget flyt i cyklingen och försöker ta mig om. Ut på andra varvet är jag förbi och känner mig ganska stark, även om varje meter är jobbig på en XCO-bana. Men så redan inför andra varvningen slår jag i väggen och tjejerna som tryckt bakom mig seglar förbi och iväg. Resterande 4 varv är inte mycket att skriva om. Tycker jag tar hindren bra, jag klarar alla A-linjer och har någorlunda flyt genom banan men saknar helt trycket i benen på de sluttande enkla uppförspartierna. Går i mål på en 8e plats och klarar mig med en hårsmån från att bli varvad av överlägsne Jenny Rissveds. En 8e plats av 17 startande är inte dåligt och jag är helt nöjd med resultatet, däremot är det oroande att formen inte känns något vidare …

Viktor Knutsson RR Engelbrektsturen: – För att råda bot på seg kropp i början av loppet körde jag ett hårt väckningpass igår med 40 minuter all out på lugnets röda. Det funkar bra för att få igång kroppen men kolhydratdepåerna hann inte fyllas på till idag vilket skulle straffa sig. Jag har en idé om hur jag skulle hänga med i starten bättre än jag brukar, jag skulle stå långt fram i startled och långt till höger för att inte bli hindrad i första kurvan som går in till höger på en smal banvall. Det funkade riktigt bra och jag låg med ganska långt fram på banvallen där det blir trångt. Tappade lite positioner i de tighta gräskurvorna innan första backen efter några kilometer. Kommer upp skapligt bra och ser en grupp med starka cyklister just framför. Jag kör hårt för att komma ikapp och tar in mycket men de andra i min grupp orkar inte hålla samma tempo som mig och det blir svårt att jobba ikapp själv. Sakta ser jag att gruppen framför glider ifrån oss. Jag accepterar att vi inte kommer ikapp och slår av på tempot. Redan några mil in i loppet känner jag att energinivåerna är låga och jag får istället slita för att hänga med. Kommer i mål på en klart godkänd 20e plats och jag är nöjd att jag lyckas hålla mig skapligt långt fram i början vilket jag brukar ha svårt för.

 

Tomas Karlberg  RR SM XCE: – Gjorde ett stabilt morgonkval och kom in som 4:a i H30. Därefter familjeutflykt till Jamtli innan finalpasset. Väl där stämde det inte, kroppen var ok, men jag fick inte i pedalen i semifinalstarten och från sista positionen i ett lopp på en och en halv minut har man ingen chans. Strulade sedan även i B-finalen med starten och konkurenter som vurpade, så till slut en 7:e-plats som jag inte känner mig särskilt nöjd med.

RR SM XCO: – Kände mig pigg inför start och kom iväg hyfsat bra, hängde med bra utan att gå helt på rött i början. Halvvägs på första varvet kommer jag helt fel i en stenkista och halvvurpar, sätter mig hårt på bakkanten av sadeln med resultat att framändan står rakt upp. Står och trampar resten av varvet till depån vid varvning där jag fixar till sadeln. Har då släppt förbi en hel del konkurenter, men är ändå ganska snabbt iväg och kan börja jaga. Svarar skapligt och jag tycker mig ta in lite på åkarna framför. Men på varv tre tar det slut. Efter det beryktade stora hoppet kommer ett snabbt parti som avslutas med en tvär högerkurva med ganska ojämnt och löst underlag vid inbromsningen till kurvan. Vet inte riktigt vad som hände, men på något sätt tappar jag helt kontrollen i inbromsningen till kurvan och flyger handlöst över styret. Landar rakt på huvet och glider sen framåt i damm och grus med tjusiga skrubbsår lite här och var som resultat. Är snabbt på benen och drar mig åt sidan, tar av hjälmen och känner efter lite. Hjälmen är spräckt, men jag känner mig ändå ok, om än skärrad. Men utifrån att jag tog en rejäl smäll i huvet bestämmer jag mig för att ändå bryta, känns inte värt att chansa vidare. Rullar tillbaka till varvningen och kliver av. En riktig jäkla besvikelse, kände att jag hade en bra dag och detta var kanske den tävling jag siktat mest mot på hela säsongen. Tyvär sämst när det gäller den här gången. Får bli straffträning och nytt försök nästa år! ??

 

Josefina Wikberg  RR Engelbrektsturen: – Premiär för mig i långloppscupen, glad att äntligen komma till start efter en strulig vår och försommar. Dock väldigt osäker på formen men visste att det gällde att hänga med i början för att komma med i en grupp som kunde hjälpas åt senare. Försökte positionera mig direkt från start och tyckte jag låg med bra och krigade om positionerna fram till gräskurvorna och backen. Här kom första lärdomen, om det är damstart och en backe tidigt i loppet så är det bättre att spara på krutet till den. Spelar ingen roll om 5:a eller 15:e när backen börjar om man har bra tryck i benen kommer man fram ändå. Vilket jag inte hade…bra tryck i benen alltså.. visste ju att det var här det gällde och försökte kriga mig med i andraklungan. Kommer i fatt svansen på den men tjejerna där kör hårt för att komma högre upp och jag tappar igen. Benen är helt rökta och huvudet håller nästan på att ge sig också.. Nej det var ju detta som INTE fick hända, man måste ju vara med från start. Biter ihop och bestämmer mig att det är inget annat att göra än cykla vidare om än med stumma och tunga ben. Har två tjejer framför som ligger en bit ifrån varandra som jag efter ha rullat platt ett tag kanske börjar knapra in lite på. Närmar mig långsamt men då kommer en tjej med bra fart bakifrån och jag lägger mig på hjul och strax är vi i fatt de två tjejerna framför. Benen är fortsatt tunga men nu är i alla fall huvudet med och jag tänker inte bli själv igen. Vi följs åt ett tag och fyra blir tre när det blir lite tyngra partier igen. Mina ben är inte fullt så stumma och tunga som efter backen men jag har inget att trycka på med. Ju längre in i loppet vi kommer kan jag hjälpa till mer igen och sista 2 milen känner jag mig piggare än i starten, men det var så dags… tåget hade ju redan gått och som det kändes tappade vi mycket tid på de lättrullande partierna, ja säkert i backarna med men där hade jag i alla fall en bättre känsla om man bortser från första backen..Kommer i mål som 11 i Dam elit och har fått mersmak men frågan är om jag hinner få någon fart på benen den här säsongen.

 

Henrik Blom  RR SM XCO: – Katastrofstart då växlarna rappade konstant första 500 m.
Visade sig att det kommit in så mycket damm i vajerhöljet att vajern löpte tungt. Fick fulskruva för att växlarna skulle gå drägligt utan rappande. Efter detta var jag i princip sist…
Detta innebar lååånga stockningar och många jag blev tvungen att tråckla mig förbi. Från mitten av första varvet kunde jag köra på i princip så som jag ville. Kände att jag växte in i loppet och kunde ta mig an de tekniska partierna bättre och bättre för varje var. Plockade placeringar hela vägen till mål och var bara 7 sekunder från en 21a placering istället för 24e. Bortsett från starten är jag nöjd med loppet.

 

Johan Lidman  RR SM XCO: – En spännande helg med premiär i xco sm för min del. Körde banan första gången på fredagen och det tog några varv för att få flyt över de mer tekniska partierna. 7 varv på den 5km långa banan skulle avverkas.  Trångt in på första single track partiet och det tog ett tag innan köbildningen släppt, men sen var det bara gasa på så mycket man orkade. Första två varven kändes lite aviga för mig och jag fick tidigt börja sträcka på ryggen i de partier där man kunde rulla lite. 
Gjorde mitt bästa för att hitta ett flyt och hålla jämna varv och tycker att jag till slut lyckades med det. Rullade till slut in som 27a. Kan konstatera att xco är riktigt roligt och att det är något jag vill göra mer av!

 

Fredrik Berndes   RR Engelbrektsturen: – Ujuj … Det blev en jobbig resa. Inget för historieböckerna precis. Helt tom och kraftlös efter ca 20 km när jag låg typ 60-70 tot. Släppte förbi grupp efter grupp och låg i ca 21-22 km/h under ett bra tag helt själv. Har aldrig varit så nära att göra en DNF som idag när varvningen vid 35 km närmade sig. Mycket mörka och negativa tankar. Som tur var hade en ny grupp kommit ikapp mig och den tjurade jag med mig i till mål. Det är det jag tar med mig från dagen – att jag lyckades vinna över de negativa tankarna, kriga ner skallen … Landade ca 7 min långsammare än förra året.

 

 

 

SM och Engelbrektsturen!

SM och Engelbrektsturen!

I helgen är det dags för 2019-års SM-tävlingar. Samma plats och banor som 2018, dvs Frösö Park på Fröson utanför centrala Östersund. Dessutom rullar långloppscupen på och nästa nedslagsplats är Norberg där Engelbrektsturen ska avgöras. Så det blir lite spritt gäng under helgen.

SM-tävlingarna i Östersund tjuvstartar redan på onsdagen (17/7) med XCR, dvs stafett. Därefter är det XCE (sprint) både torsdag och fredag och XCO lördag och söndag. Förra året körde Henrik Enberg fint på banorna och slutade 9a i sprint, dock kommer han ej till start detta år. För teamet kör istället Maria Karlberg (XCO, lör), Tomas Karlberg (XCE, fre, XCO, sön), Johan Lidman (XCO lör) och Henrik Blom (XCO, lör) till start under SM-tävlingarna. Som sällskap kommer även de tävlingsivriga klubbkamraterna Christer Devall och Nicklas Jonsson köra H30-tävlingarna. Det går att följa SM-tävlingarna via livestream.

Följ SM-tävlingarna

På söndag den 21a är det dags för det traditionella långloppet Engelbrektsturen i Norberg. Ett omtyckt lopp med en fin blandning av grus/skogsväg och stigar. Endast 1 km av av de 70 går på asfalt. 2018 var det Viktor Knutsson samt Fredrik Berndes och Niklas Tiger från teamledning som körde. I och med konkurrens från SM-tävlingarna ser det i år ut att ut bli Viktor och Fredrik samt Josefina Vikberg som kommer ta plats på startlinjen denna gång. Och fler OIKare finns på plats, tex David Åkesson (H30), Annika Berggren, Andrea Rimpi Willman (båda D30) och Elisabeth Berndes (D Motion). Kul med så många tjejer på plats!

Viktor Knutsson på Engelbrektsturen 2018 där har blev 21a i H Elit.

 

Så här går tankarna hos de som ska köra tävlingar i helgen;

 

Maria Karlberg  – Känns som ett busigt och glatt gästspel varje gång jag startar i XCO, och förutom att det är en rolig tävlingsform är det grym teknikträning. Jag körde på banan för två år sedan, då som SWE-cup final, och tyckte om banan då. Nu har det tillkommit flera hinder och jag får se hur många A-linjer jag vågar! Resultatmässigt räknar jag inte med speciellt mycket men ska försöka hålla några cyklister bakom mig ☺️

 

 

Viktor Knutsson – Efter ett mediokert resultat på Mörksuggejakten är jag väldigt taggad på ett bra resultat i Norberg. Nu har jag endast två chanser kvar på att få till ett nationellt lopp som jag är riktigt nöjd med i år. Jag ska göra vad jag kan för att det inte ska bli som på Mörksuggejakten att jag är slö och seg i början, en rejäl koffeinkick hoppas jag ska göra susen!

 

 

Tomas Karlberg  För mig blir det premiär i XCE, en tävlingsform jag faktiskt aldrig provat. Har inte så mycket förhoppningar, utan är mest inställd på XCO på söndag, vilket varit ett av huvudmålen jag siktat mot i sommar. Tycker jag fått en bra träningsperiod följt av några lugnare dagar efter Mörksuggan och det känns ganska bra i kroppen. Hoppas det funkar när det väl gäller också, ser fram emot en kul helg i Östersund!

 

 

 

Josefina Wikberg – Ska bli spännande med min första start i långloppscupen. Ingen aning riktigt vad jag förväntar mig men ska bli kul och kommer säkert lära mig mycket längst vägen. Tränat bra efter OC men saknar ännu något riktigt tryck i benen, hoppas dock kunna ändra på det med lite vila, så här sista dagarna innan start

 

 

 

Henrik Blom – Tredje gången gillt för mig när det kommer till ”riktiga” XCO-tävling. Tidigare lopp har jag varken varit riktigt där jag velat eller varit helt trygg med banan. Jag vet att tävlingstiden är lite för kort för att pass mig och banan premierar inte direkt åkstyrkan före teknisk flinkhet. Men jag har fått in mycket bra träning senaste veckorna och form och återhämtning verkade vara där den ska. Jag och Lidman var idag ute och rekade banan, och vi båda känner oss ganska trygga. Så det känns som att jag ska kunna få in ett bra lopp! Fullt ös imorrn!

 

Johan Lidman – Första start i ett cykel-SM för min del och ser fram emot morgondagen. Är här för att samla erfarenhet och göra mitt bästa i varje situation för att genomföra ett så bra lopp som möjligt. Jag och Henrik Blom har idag (fredag) tränat några varv på banan och det känns som att flytet ska gå att hitta! Hoppas på att kroppen svarar bra när det är dags.

 

 

 

Fredrik Berndes –Detta blir säsongens tävlingspremiär för egen del. En bra bit senare än det var planerat men det ska bli kul att äntligen få sätta på sig en nummerlapp igen. Då det är årets första race så är det lite spännande och sjukt svårt att ha några egentliga förväntningar eller mål. Förra årets lopp håller jag högt (19e H40) och det blir nog svårt att slå och H40 verkar i år tajtare än någonsin. Men ska ge det en chans och finns benen så siktar jag på topp 20.

 

 

 

Pallplats för Maria på Mörksuggan!

Pallplats för Maria på Mörksuggan!

Så var den femte deltävlingen i långloppscupen avklarad – Mörksuggejakten. En tävling som gick av stapeln i det traditionella Rättvik bland de många timrade och välbevarade traditionellt röda husen. Där samtliga teamåkare, förutom Josefina, tog plats på startlinjen och där alla gjorde stabila och fina lopp i den mycket hårda konkurrensen. Maria lyckades riktigt fint och bärgade sin första pallplats på årets långloppscup.

Starten bakom pace-car. Foto: Mtbfoto.se

Mörksuggejakten dukade som vanligt upp till ett av cupens mest natur- och kultursköna lopp. Med dalkarlarnas och dalkullornas härliga påhejande är det alltid en skön stämning runt banan. Det visade sig även i år när över 1 200 cyklister samlades och gav sig iväg i gemensam trupp, guidade av en pace-car, ut från stadion och rakt genom centrala Rättvik för att efter 3 kilometer få fri fart in i banans största utmaning – klättringen uppför Vidablick. En härlig klättring på cirka 2,4 kilometer och 175 höjdmeter. Dock innebär det stora antalet cyklister att det ofta blir lite väl samlat gäng inför backen och stor trängsel och det inträffade även en hel del olyckor/vurpor när pace-car släppte fältet fritt …

Niklas uppe på Vidablick. Foto: Cykelkanalen.se

Uppför Vidablick sätter iallafall herrtäten riktigt hög fart och många hänger med. En stor samlad grupp tar sig över toppen men på stigarna som förljer utför berget trycker Mattias Wengelin, Länna Sport CK och Emil Lindgren, Serneke Allebike CK, på som besatta och får en lucka ganska omgående. Närmast bakom hittas en stor andraklunga där bla teamåkarna Henrik Enberg och Henrik Blom sitter med och övriga herrar inte är långt borta heller. Blom får släppa efter några kilometer men hittar igen gruppen senare igen.

Maria som trea uppe på Vidablick. Foto: Cykelkanalen.se

Uppför Vidablick susar även damerna upp med en ännu större kamp än herrarna. Det är nämligen inte helt enkelt att hålla koll på konkurrenterna uppför backen. Sara Öberg, She Rides CK, är den dam som går snabbast uppför och bakom henne håller Emmy Thelberg, Team TCM Sweden CF, koll på sin konkurrent. Maria Karlberg har startat riktigt bra och offensivt och ligger på en klar tredjeplats. Emmy och Sara skiftar lite i front men efter ca en timmes körning punkar Sara Öberg. Emmy får då en klar ledning. Bakom fortsätter Maria vara den som är närmast Thelberg även om åkarna bakom är tämligen nära henne vid flera tillfällen under loppet. 

Foto: Cykelkanalen.se

In på upploppet kommer i alla fall först av alla damer Emmy Thelberg som tryggt kan korsa linjen som segrarinna. Lika säkert rullar Maria mål som tvåa, och trea blir till slut Ellen Henrysson, Skövde CK som drar det längsta strået i fajten om den sista pallplatsen.

Äntligen i mål. Som fin-fin tvåa! Foto: Cykelkanalen.se

Fantastiskt roligt att Maria äntligen får ställa sig högst upp på pallen även på den nationella arenan. Kanske var det förra helgens vinst i hemmatävlingen Obbola Challenge som gav henne lite vinst-energi. Hur som helst mycket välförtjänt och sköna poäng in i totalställningen på cupen där hon klättrar till en 4e plats.

Henrik med i en stor jagande andraklunga. Foto: Cykelkanalen.se

I herrarnas fajt finns inget att göra åt tätduon Wengelin/Lindgren. De håller övriga fältet stången hela loppet genom ett vältajmat samarbete. In på upploppet kommer de sida vid sida och Emil drar igång spurten först. Mattias kommer närmare och närmare och hade upploppet varit 10 m längre bort kanske utgången blivit annan. Med en dryg decimeter till godo så korsar Lindgren mållinjen först och tar hem ännu en seger i Långloppscupen.

Först i mål av våra herrar blev Henrik Blom. Foto: Cykelkanalen.se

Bakom dessa två har loppet varit fram och tillbaka för våra teamherrar. Hela racet går snabbt och det är flera stora grupper som hänger ihop. Det blir i slutändan väldigt små tidskillnader som gör många placeringar i mål. Bäst för dagen blir Henrik Blom med en 20e plats i elit (23 tot) och resterande elitherrar landar på; Enberg 26, Henriksson 27, Knutsson 30 och Lidman 37 och Tomas bärgade en fin-fin 5e plats i H30.

Tomas hade bra fart och landade på 5e plats i H30. Foto: Mtbfoto.se

Så här säger de själva om söndagen i Rättvik;

 

Maria Karlberg  – Starten går någorlunda lugnt tillväga men trots det är det en stor krasch bredvid mig och det är med hjärtat i halsgropen jag rullar vidare efter mastersbilen. Uppför Vidablick är det ganska trångt, det blir lite ryckig körning för att komma förbi cyklister och jag får inget bra flyt. Väl uppe och ner på andra sidan ligger jag i en stor klunga som bitvis kör riktigt fort, bitvis går det nästan långsamt. Ligger med där och det känns bra i ca 30 km, sen tappar jag helt trycket i benen och vägen till mål känns lång. Jag har då cyklat om Sara Öberg som punkat och vet att jag är tvåa men har ändå svårt att tända till. Efter ca 40 km kommer Camilla Clarkson, D40, ikapp och jag får lite ny energi. Vi har kört ihop på race förut och brukar hjälpas åt bra, så även denna gång. Sista 20 kilometrarna tycker jag tröttheten släpper lite och sista biten mot mål har jag turen att ligga först i klungan så jag på riktigt kan njuta av de roliga slingrande och flowiga stigarna! Blir åter tvärslut i benen sista 2 kilometrarna men då är det så nära så det är bara att bita i. Jag är såklart nöjd och glad över andraplatsen även om flera av de starkaste tjejerna inte var med idag, men hade över 5 min sämre tid än förra året vilket också var känslan under loppet. Saknade det där riktiga panget i benen! Nu blir det två veckors träning och uppladdning inför XCO SM i Östersund, det ser jag fram emot ☺️

 

 

Henrik Enberg – Bra start uppför backen och placerade mig i en stark andra grupp med bla Erik Åkesson, ”Limpan”, Axel Lindh m.fl. Efter ca 30 km, då vi nyss fått sällskap av bla Blom så ligger jag på svansen bromsar in och tar en langning precis innan en lång asfaltsraka , tappar gruppen och kör i lagom fart solo i några km och hamnar sen i en tredjegrupp som blir rätt stor. Jag och några till håller uppe farten, in mot mål är benen krokiga och i mål på en 34 plats. 20 s snabbare hade varit nästan 10 placering bättre. Kul lopp! Lite synd att jag inte bet ihop och hängde med andra gruppen, men var troligen rätt trött ?

 

 

Viktor Knutsson – Det är flera krascher i masterstarten som vanligt (snälla IK Jarl lägg bara starten vid backen ), jag blir lite hindrad och får köra om många i startbacken. Tycker benen känns väldigt sega uppför hela backen, hinner aldrig ikapp den stora huvudklungan utan bildar en slags tredjegrupp med några andra som fått släppa, bland andra teamkamrat Niklas. På grusvägarna efter Vidablick tycker jag det går långsamt, folk envisas med att ta långa sega förningar. Hade dock ingen lust att själv ödsla för mycket krafter på de lättåkta partierna då jag förstod att mina chanser att komma ikapp den stora andragruppen själv var väldigt små. Efter några mil tycker jag att gruppen kommer igång bättre och vi får lite fart, hämtar in folk som släppt framför. I Östbjörka kan vi se gruppen framför och vi får en nytändning, vi kör på hårt på slutet men tyvärr kommer vi aldrig ikapp, jag får en kramplåsning i låret i sista branta backen och får släppa iväg Niklas med bihang. Rullar i mål som 30a (38 tot), inte helt nöjd med det, surt att förlora hela loppet i första backen.

 

 

Tomas Karlberg – Kom iväg hyfsat i starten och lyckades ta mig upp för startbacken utan att bränna benen fullständigt. Hamnade i en ca 10-15 mannaklunga, gissningsvis fjärdeklungan i loppet. Till skillnad mot tidigare långlopp kände jag att jag hade bättre marginal och kunde växla tempo på ett mycket bättre sätt, så istället för att sladda som siste man i klungan orkade jag ligga långt fram och även hjälpa till att dra en del. Rullade på fint fram mot 40 km då det blev lite stopp i en backe när jag låg långt bak i gruppen. Var på vippen att bli avhängd, men bet ihop och lyckades följa. Fram mot 50 km sprack gruppen upp och jag hamnade i den andra halvan. Började ha krampkänningar i framsida lår och kunde inte riktigt göra nått ryck på slutet, även om det kändes bra i övrigt. Sista kilometrarna blev det duell med två andra H30-åkare om 4:eplatsen. Körde på det jag kunde på de avslutande härliga stigarna, men fick ingen lucka. Slutade med en tight spurt som jag inte riktigt nådde längst i, men en 5:e plats är jag riktigt nöjd med. Bästa LLC resultatet på över två år och putsade min tid från fjolåret med drygt 1:30. Till slut fick jag äntligen till ett långlopp den här säsongen då det stämde i kroppen och jag fick ut det jag tycker är rimligt att jag ska kunna prestera. Bra för självförtroendet och nu peppad för uppladdning mot kommande SM-tävlingar!

 

Henrik Blom – Persade Vidablick och hängde bakom Enberg fram till ca 500 m kvar då jag blev tvungen att släppa hans grupp. Lyckades hålla ihop det skapligt, men fick slita ont med dålig känsla i 10-15 min för att hålla mig kvar i min grupp om 5-6 man. Känslan blev sedan bättre och jag kunde börja vara med och hålla fart för att gå ifatt gruppen framför. Vi kom ifatt efter ca 25 km. Där satt Enberg.
Efter ytterligare 10 km anslät vi även till huvudgruppen. Tillsammans var vi en klunga på drygt 20. Dock hade jag börjat känna av att jag tappade luft i däcket. Då jag låg sist i klungan
fick jag verkligen slita då jag i varje kurva fick en ruggig gummibandseffekt i varje krök.
I den sega backen mellan Solberga och Östbjörka, gick en av Lindh-bröder upp och körde så in i bängen! Så hårt att gruppen delades i tre. Jag följde grupp 2 till 200 m från krönet då snöret gick. Ingenmansland i 3-4 km, sedan upphunnen av fem stycken, bla Åkesson och Martin Eriksson. Pyspunkan jag känt av från km 30 gick ej att ignorera längre än till km 50. Bet i det sura, stannade och släppte iväg övriga. Snabb mekpaus med en nödraketspatron och lite studs av hjul. Solo resterande 20 km där jag lyckades hålla bra fart och plockade in ca 20-30 sek till mål på gruppen jag släppt.

 

 

Niklas Henriksson – Tyvärr säsongen tyngsta ben … Slet verkligen första halvan av loppet. Men gav väl egentligen aldrig upp förhoppningen om en bra dag ändå.. Tyvärr hade jag inte möjlighet att hjälpa till så mycket med dragjobbet förrän halva loppet och från då känns de som att vi började plocka mer och mer på framförvarande gruppen. Viktor var stark idag och tycker han tog bra med ansvar i våran klunga! Tackar för det!
Får ändå vara nöjd med andra halvan av loppet och inställningen jag hade att aldrig sluta kriga trots riktigt sega ben i början. Tyvärr missbedömde jag en kurva med ett par kilometer kvar och körde rakt ut i skogen då jag just kommit ikapp ett litet gäng med bland annat Enberg.. ??‍♂️

 

 

 

Johan Lidman – …

 

 

 

 

 

Dags för Mörksuggan!

Dags för Mörksuggan!

Efter en period med många roliga, lyckade och fina regionala tävlingar i norr ser vi nu framemot ett stort nationellt race igen. Mörksuggejakten i Rättvik står på menyn i helgen vilket är den femte deltävlingen i Långloppscupen. En deltävling där samtliga teamåkare, förutom Josefina, tar plats på startlinjen och där vi hoppas på fina placeringar för samtliga.

 Mörksuggejakten inbjuder som vanligt till ett av cupens mest natur- och kultursköna lopp. Banan sträcker sig runt alla de små klassiska Rättviksbyarna och upp på bergen för att se vidderna av den karakteristiska Dalanaturen. Det hela toppas av lokalbefolkningen som går man ur huse för att bevittna, heja och ibland även vattna cyklisterna när de far genom deras byar.

En bana som till stor del har sandunderlag och tallskog. Detta gör att banan både är snabb och hård samt förrädiskt hal och lös i de mjukaste sandpartierna. Inget regn är att vänta innan och under tävlingen heller så cyklisterna får förbereda sig på ännu en torr och dammig historia.

Själva banan ser lika ut som tidigare år. Dryga 70 kilometer fördelade runt Rättvik. Tävlingsbanan startar inne på skid- och cykelstadion. Cyklisterna guidas av en pace-car ut från stadion och rakt genom centrala Rättvik för att efter 3 kilometer ge fri fart in i banans största utmaning – klättringen uppför Vidablick. En härlig klättring på cirka 2,4 kilometer och 175 höjdmeter. Sedan följer lättåkta grusvägar fram till andra vätskekontrollen. Efter det blir det cirka 15 kilometer stigcykling i lätt kuperad och klassisk sandig Rättviksterräng. Därefter blir det några rejäla stigningar upp till kontrollen i Östbjörka då man vänder tillbaka mot mål. Under den resan väntar fortfarande några härligt sandiga stigpartier och korta branta knixar innan man når Enåns dalgång, vilken ligger precis intill målområdet. Runt dalgången väntar de sista 7 kilometrarna av härlig stigcykling i ett böljande nästintill bergochdalbanelikt landskap innan målet vid Jarlstugan.

 

Så här går tankarna hos de som ska köra;

 

Maria Karlberg  Förkylningen som spökade lite veckan innan OC tog ny fart efter kraftuttömningen och veckan har bestått av vila och något lugnt rullpass för att känna efter hur pass illa det är. Fortfarande pendlar jag mellan tvivel och hopp, lär inte bestämma mig först i sista stund om det blir start eller ej. Men hoppas verkligen jag kan köra, jag gillar banan och formen borde vara ok trots de många vilodagarna de senaste två veckorna …

 

 

Henrik Enberg –Tränat lite lagom efter OC och tycker det känns hyfsat bra i kroppen! Detta race var förra året ett bonuslopp för mig då det kombinerades med familjesemester runt dalarna. I år blir det samma sak men är förstås laddad för race! Förra året en hård krasch så i år ska jag hålla mig på benen och försöka bita tag i några snabba bakhjul ?

 

 

Viktor Knutsson – Mörksuggejakten är en tävling jag gillar och det är en bana som passar mig bra, därför vill jag prestera bra i Rättvik. De två åren jag har kört har min enda akilleshäl på banan varit de snabba grusvägarna efter startbacken. Där går det fort och det blir lätt stora grupper likt cykelvasan. Jag har nu kört ett träningspass där jag nötte de första milen av banan, tränade på de svåraste kurvorna och memorerade vart man viker in på stigar. Både effektvärden, tider på strava och känsla vittnar om att formen är bra. Så nu har gjort allt i min makt för att lyckas på söndag!

 

 

Tomas Karlberg Har försökt lägga in lite mer intensitet i passen den hör veckan, får se hur kroppen svarar på det. Känner fortfarande att jag inte riktigt fått till det på långloppen i år, kanske släpper det på söndag? Gillar banan och tror den passar mig rätt bra om jag har en bra dag.

 

 

 

Josefina Wikberg – Grubblat och grunnat över helgen som kommer men landat i att det inte blir någon tävling för mig utan hemma och tränar och hoppas få lite fart (och grund) i kroppen till kommande tävlingar …

 

 

 

Henrik Blom – …

 

 

 

Niklas Henriksson – … 

 

 

 

 

 

Johan Lidman – … 

 

 

 

 

 

Fin-fint på Obbola Challenge!

Fin-fint på Obbola Challenge!

En mycket lyckad helg tillända med ett helt gäng placerade teamåkare och vinst av Maria som kronan på verket i teamets hemmatävling Obbola Challenge MTB. Där stod också Henrik Enberg för en andra plats och Henrik Blom för en fin tredjeplats i herrtävlingen medan Team CKCK/SAIK-cyklisten Johannes Sikström var starkast för dagen och fick ställa sig högst upp. Avgörandet kom de sista 500 m efter en hård fajt i princip hela loppet.

Sol och växlande molnighet, knappa 20 grader, torrt och fint och en herrans massa folk på SCA Arena. Lägg därtill deltagarrekord med råge och en bana som nog aldrig varit i bättre skick så förstår man att det blev ett lyckat arr i Obbola. Ja, det går nog inte att önska sig ett mycket bättre scenario än det lördagen spelade upp. Eller visst, det skulle vara att en av våra herrar fick ställa sig högst upp då, men det är kul och även rätt bra för sporten att fler tar segrar, men det räcka med en 😉

Obbola Challenge kördes i år för åttonde året i rad och har gått från en tävling för de närmast sörjande (första året ca 30 till start) till ett riktigt stort, väloljat och uppskattat arrangemang som satt sig som en traditionell tävling på den norrländska MTB-kartan. Och 2019 års arrangemang blev inget undantag. Hela 280 startande, barn som vuxna, ställde sig under lördagen på startlinjen för att köra något av de fem olika loppen som fanns på menyn. Ett rekord med närmare 90 personer! Fantastiskt kul att så många lockas av att cykla ”riktig” mtb då det inte är någon Cykelvasabana det handlar om. Nä, banan kan egentligen förklaras med ett ord – STIG! Få andra längre lopp har så stor andel stig som Obbola Challenge och dessutom är det mycket stökig stig det handlar om. Stenar, rötter, tvära svängar, broar, stenhällar och klapperstensfält är det åkarna ställs inför. Ett långlopp med XCO-karaktär skulle man kunna beskriva det som.

Obbola Challenge innehåller en hel del utmaningar, både på stökig naturlig stig och byggda svårigheter. Foto Patrik Bernhardsson

En utmaning av rang som säkerligen lockar en hel del deltagare som vill testa sina gränser liksom årets nyhet att det i år var seedningslopp för cykelvasan som bidrog till en hel drös också. Dessutom har tävlingen alltid ett prisbord som inte går av för hackor, där tex pallen i tävlingsklass i år premierades med pengavinster på 5 000, 3 000 resp 1 000 kr och alla som genomfört tävlingen finns med i utlottning av presentcheckar, kläder och utrustning av ett värde överstigande 20 000. Prissummor som matchar stora arrangemang söderöver. Något som säkerligen bidrog till att det mesta av norrlandseliten var på plats.

Startlinjen i tävlingsklass. Foto: Anton Alex

 

Det stora deltagarantalet gjorde dock att arrangörerna, i samråd med tävlingskommisarien, tog beslutet att sära på starten för tävlingsklass och motion för att inte det skulle bli för mycket trängsel i starten. Något som föll mycket väl ut och som gjorde att fältet sprack upp fint innan det mesta av singletracken tog vid på allvar.

Startloopen gick i år längs hela motionsspåret och det gick undan i täten. Foto: Anton Alex

Banan hade inför i år förlängts så att den längsta sträckningen nu var 50-51 km jämfört med tidigare 44 km. En del av förlängningen hittades redan i start när den lilla startloopen som tidigare varit 1,4 km nu mätte 3,4 km och gick längs hela SCA Arenas elljusspår. Tävlingsklass (dam/herr) som startade 2 min före motionsklass satte rejäl fart från start och det var Henrikarna i teamet som tog taktpinnen före Johannes Sikström. Blom kör riktigt hårt i början och startloopen på 3,4 km avverkas på mindre än 6 min.

Vid varvning ut på loop 1 har fältet redan börjat spricka upp och det har bildats mindre grupper. Frontgruppen innehåller 12-13 åkare och inte långt efter, dock med lite avstånd mellan varandra, ligger Maria och Josefina. Maria som kvällen innan fått coachning att försöka hänga med herrarna så långt det går under början av loppet då det finns mycket att vinna på att ligga i rygg under främst loop 1.

Hela första loopen på kring 14 km är relativt lättåkt med grusväg och snälla stigar. Det är ganska mycket action i fronten och det blir ryckigt och hårt. Alla teamåkare och klubbkamrater som tex Mattias Willman, Christer Devall och David Åkesson finns med långt fram i täten. Sista biten inför varvning till loop 2, går på en singletrack som är rätt stökig, brukar dock kunna sära på grupper och så blir fallet även nu. Ut på loop 2 som startar med halva Hi5 XC Trail ligger Enberg i tät, följd av Sikström, Blom, Henriksson, Knutsson, Lidman och Devall. Ett riktigt getingbo för Team CKCK-cyklisten alltså.

Maria som hållit mycket fin fart i rygg på en av grupperna längre bak kommer kommer in till samma varvning med en klar ledning. Några minuter före Josefina som har Anci Bernhardsson, OIK, Sara Forsgren och Jennie Magnusson CK Örnen i hasorna.

Om OCs loop 1 är att betrakta som snabb och lättcyklad så kan man väl säga att loop 2 och 3 är precis tvärt om. Mycket stig, singletrack, stök och bök och även en hel del byggda partier med kurvor och utmaningar. Här kan mindre tekniskt erfarna cyklister få bekänna färg och det är definitivt en fördel att ha kört banan eller de permanenta lederna några gånger tidigare.

Johan Lidman i ingenmansland i slutet av loop 2. Foto Anton Alex

En bit in på loop 2 går Sikström upp i täten. Farten har fortsatt varit väldigt hög och de flesta i tätgruppen går på rött. Åkarna turas om lite i täten, främst är det Blom, Sikström och Enberg som kör. Efter ungefär halva loop 2 får Lidman släppa och de är nu bara 5 i täten inför slutet av loop 2. Även Viktor börjar känna av det höga tempot och nere på UV-Crossen tappar han mark samtidigt som ryggen börjar göra riktigt ont. Viktor försöker dock kriga för att ta ikapp de övriga och det kostar på. I slutet av loop 2 måste även han lämna övriga i täten. Sista biten på loop 2 går över ett segment som heter ”Nisses”. En teknisk stig med hällar och rötter. Blom ligger här tvåa i rygg på Johannes men gör ett mindre bra spårval och går omkull. Han blir ett effektivt stopp för övriga teamåkare och Sikström får en lucka och bestämmer sig för att köra.

Blom jagar efter en vurpa på ”Nisses”. Foto: Fredrik Berndes

 

Framme i tät kör Sikström på fortsatt starkt och Niklas har det kämpigt och får lämna men Blom och Enberg går ifatt på grusvägen (ny sträcka för i år) och börjar gå runt. Niklas får igång benen när han kan få trampa i ett jämt tempo under en längre period och ansluter. Men han får tyvärr släppa igen då Sikström drar på in på nästa stigparti. Det handlar nu om en trio som gör upp om pallplatserna.
Samtidigt tuffar Maria och Josefina på fint på stigarna. Maria ligger och fajtas hög upp bland herrarna i tävlingsklass och har kört om sin man Tomas då han gjort ett oturligt stopp för punka. Josefina ligger på andra plats.

Enberg i början på ”Harpis Suffertrail”. Foto: Anton Alex

Med två kilometer kvar stöter Enberg på den sista REJÄLT stökiga stigen. Han får 10-12 sekunder till Sikström som i sin tur har ungefär samma lucka till en krampande Blom men inför sista avslutande tekniska partiet på ”Harpis suffertrail” har Sikström ätit sig ikapp det mesta av Enbergs försprång och ligger nästan i rygg. Uppför backen vid sjön, ca 500 m kvar stöter Johannes och hur mycket Enberg än försöker mobilisera krafter så är det tomt i tanken. En stark Johannes Sikström kan i ensam majestät rulla över mållinjen. Grattis till ett imponernade lopp Johannes!

Sikström stöter förbi Enberg i en av de sista backarna på banan. Foto: Anton Alex

 

Enberg rullar i mål som nöjd tvåa då han ändå fått positiva besked om att formen är på väg tilbaka. Blom blir trea, Henriksson fyra, Viktor femma och Lidman sjua medan Tomas efter punkteringen cyklar med sin fru den avslutande delen av loppet. Maria håller ihop bra på sista loopen även om hon känner sig rejält trött. Josefina tappar oturligt nog kedjan och får släppa Sara Forsgren förbi sig men lyckas hålla tredjeplatsen. En mycket lyckad, spännande och trevlig dag på Obbola Challenge.

Prispallen herrar. Foto: Patrik Andersson

Prispallen damer. Foto: Patrik Andersson

Nu väntar några intensiva tävlingsveckor i juli med, i tur och ordning, Mörksuggan, SM och Engelbrektsturen på schemat. Det ser vi framemot!

 

Så här säger gänget själva om tävlingen på hemmaplan;

 

Maria Karlberg  – Hade som tänkt taktik att jag skulle försöka gå med i en snabb klunga första varvet för att sedan få köra mitt egna race varv 2 och 3. Och det blev också precis så, möjligen att jag fick pressa mig väl mycket för att hänga med ”min” klunga första varvet vilket kanske straffade sig lite på slutet då jag var väldigt trött, men det var ändå skön känsla att jag klarade bita mig fast trots att benen var fulla med syra! Varv 2 var roligast och jag hade rätt bra flyt på en jättefin bana, särskilt andra halvan innan sista varvningen. Varv 3 var en seg historia, var riktigt trött i både rygg och ben och det var svårt att motivera mig att trampa fort när jag körde i ingenmansland nästan hela varvet. Tomas som punkat kom ifatt när det var drygt 5 km kvar och vi hade sällskap in i mål, det var väl det enda som var trevligt med dom sista stökiga kilometrarna som kändes längre än någonsin! Nöjd med loppet som helhet, men tycker fortfarande att jag tröttnar väl mycket på slutet av loppen. Nu siktar vi mot Mörksuggejakten nästa helg!

 

Henrik Enberg – Lite ryckigt tempo loop 1 och väl ute på loop 2 så delades det på vem som låg först tills det att Johannes fick en liten lucka efter ett snabbt gravitationstest av Blom som då låg tvåa i tåget. Luckan täpptes till drygt halvvägs genom loop 3. Krampkänning i båda låren en stund och valde att göra ett ryck med ca 2 km kvar, fick lucka men Johannes körde grymt starkt och segade sig ikapp och om med ca 700 m till mål och jag pallade inte att svara. Kanske skulle jag ha provat att gasa lite tidigare för att få mer stigkörning själv, men oklart om det hade räckt ändå, hatten av till Johannes för stark körning. Ändå nöjd med loppet och 2a platsen. Imponerande arrangemang, banmarkering mm av hemmaklubben! Extra kul med familjen på plats och att få se egna och andra barns cykelglädje i deras lopp!

 

Henrik Blom – Tog täten i startloopen för att känna på mig själv och samtidigt riva lite i fältet, innan vi skulle ut på starten av loop 1 där den friska vinden låg rakt mot. Efter 4-5 minuter insåg jag att den snoriga näsa jag haft under veckan inte bara var min hypokondri som spelat mig ett spratt. Den metalliska känslan i luftrören och hinten av blodsmak gav mig flashbacks till OC -18.
Skakade av mig de negativa tankarna och bestämde mig för att vara aktiv, köra på och hoppas på att känslan skulle bli bättre.
Efter 30-40 min var den aningen bättre, men något ”pang” dök inte upp. I slutet av loop 2 gick jag in som tvåa bakom Sikström på en av teknikslingorna, där jag lyckades få ett ordentligt framhjulssläpp. Ouppmärksamhet och grus på en häll var en dålig kombo…
Jag klarade mig bra bortsett från en blå axel. Men tiden sprang iväg för mig, Niklas och Enberg då jag och min cykel blockerade vägen effektivt för dem båda. Sikström tog chansen och körde på. Det kändes dock lugnt då vi var tre och det (i mitt huvud) var en hel del grusvägar kvar där vi skulle ha fördel. Men som så ofta hade mitt minne svikit mig…
Det var bara en ordentligare grusväg kvar, och den kom lååångt senare. Tyvärr så pass långt att vi tappade Niklas efter stigarna innan.
Sikström körde starkt, men jag och Enberg gick ifatt på grusvägen och började gå med runt. Jag sänkte farten i mina förningar i förhoppning om att Niklas skulle lyckas ansluta innan nästa stig. Niklas anslöt men fick släppa då Sikström drog på in på nästa stigparti. Han höll bra fart i front tills Enberg stötte förbi med knappt 2 km till mål då. Jag tryckte till för att försöka hänga med, men de flesta muskler i baksida lår (båda) ville mkt hellre kramplåsa sig totalt. Jag bokstavligen parkerade efter den stökiga stigen och fick fokusera på att köra försiktigt sista biten in i mål för att inte bli fast ute i skogen.

 

Viktor Knutsson – Startloopen går skapligt fort men inte hårdare än att vi är ett ganska stort gäng som går ut på loop 1. Körningen blir verkligen high chaparall med väldigt dåligt samarbete och ojämn fart. Jag blev less på det ryckiga tempot och attackerar efter fornstigen, jag får lucka och precis innan första tekniska stigen kommer de som sedan ska bilda tätgrupp ikapp mig. Dessa är Johannes Sikström, Henrik Blom, Henrik Enberg, Niklas Henriksson och jag. På stigarna tappar jag lite luckor här och där vilket tär på krafterna. Känner mig ändå okej tills det börjar göra ont i ryggen en bit in på loop 2. På UV Crossbanan gör jag ett par dåliga kurvor så att jag tappar tätgruppen sakta men säkert. Har svårt att ta i ordentligt för att ryggen är så sliten och det släpper inte. Under sista loopen som också är den stökigaste gör den ömmande ryggen att jag måste köra i lägre tempo och tidsavståndet mot täten rinner iväg, men även en bra dag hade jag inte kunnat ro på pallen de är helt enkelt bättre än mig på stökig stig. Nu ser jag fram emot Mörksuggejakten, Engelbrektsturen och Finnmarksturen/XCM SM som är dom tävlingarna jag verkligen vill prestera på då de är de nationella tävlingar som passar mig riktigt bra.

 

 

Tomas Karlberg – Hänger med ganska ok den första lättåkta biten på loop ett, men har uppenbarligen inte någon bra form för så fort det blir stig har jag svårt att växla tempo och får sakta men säkert se täten glida ifrån. Gnetar på och har inte gett upp helt på en stark avslutning, även om kroppen inte riktigt vill. Men en bit in på loop 2 får jag bakhjulspunka och hålet är för stort för att täta. Typiskt nog på en myggrik myr, så det blir till att dansa runt bäst det går för att undvika att bli uppäten och samtidigt peta i en slang i hjulet. Luften gick väl även ur mig, punkafixet tog rätt mycket tid och jag gav mer eller mindre upp racet här. Tänkte att jag åker ifatt Maria och rullar med henne in i mål, och så blev det. Söker lite frustrerat vidare efter bättre form, får se om jag hittar den på Mörksuggan nästa helg!

 

 

Niklas Henriksson – Gick på rätt bra i starten men kändes väl stabilt rätt länge, försöker köra smart och lite taktiskt mot de andra teamen.. Svårt att skapa något detta lopp då det fort blir ojämn farthållning och osämja i klungan. Banan är väl den som passar mig sämst egentligen och jag fick slita bakom Enberg, Blom och Sikström sista loopen … Jag tappar innan grusvägssträckan men lyckas jobba mig ikapp, väl inne i skogen igen är det godnatt för rygg och ben! Tog mig i mål med ett bra pass och förhoppningsvis får man till det mycket bättre kommande helg på suggan!

 

 

Johan Lidman –Hade en bra känsla inför loppet och jag kände mig peppad inför hemmatävlingen!
Kände mig pigg och kroppen svarade bra första timmen innan ryggkramper kröp sig på och jag inte kunde ligga på lika hårt som jag ville. Har haft problem med detta alla tävlingar hittills i år och försöker hitta en lösning!  Gjorde även en väldigt klantig felkörning och körde omkull i samma veva och tappade en placering. Tog mig i mål på en sjunde plats. Bara ligga i och träna för att bygga upp bättre styrka och syreupptag så att man kan vara med och leka längre fram i fältet i framtiden?

 

 

Josefina Wikberg – Dessvärre lika illa som befarat. Känner direkt ute på elljusspåret att kroppen och framförallt benen inte är med mig i dag. Frustrerande att inte kunna öka tempot och trycka till och det skulle inte bli bättre längst vägen. Försöker tänka att det blir ett bra träningspass och att jag behöver sådana och trampar runt banan. Superfin bana och ett kanonarrangemang har redan börjat tänka nästa år …

 

 

 

 

 

 

Mer info om Obbola Challenge finns på klubbens hemsida.

 

 

 

Dubbelt på pallen igen!

Dubbelt på pallen igen!

Årets andra norrländska långlopp, Tolvtjärnsloppet, i Långviksmon utanför Örnsköldsvik blev ännu en succé för Team Hi5 OIK Elit. Hela fyra herrar bland de sex första och säsongens starkaste ”blomma” fick ställa sig högst upp för andra helgen i rad. Den grönsvarta armén är stark i år. 

Tolvtjärnsloppet, ett terrängcykellopp i en vacker omgivning med många vattendrag och tjärnar, därav namnet, arrangerades för åttonde året i rad har alltid varit ett rejält kraftprov. Detta år blev inget undantag. Över 69 km och runt 1 000 hm i riktigt tryckande värme och ett gäng rejäla klättringar, bland annat den beryktade Mördarbacken som i år inte längre gick i den branta grusvägsbacken utan på en tung stig lite längre västerut, gav racet dynamik.

 

Enberg förevisar hur stor fisk han fångat dagen innan. Foto: Jonas Fahrni

Teamet/klubben har genom åren en bra historik på detta lopp och har varit representerad på pallen många gånger de senaste åren, både i herr- och damklasser. Som sig bör på ett ”lokalt” norrlandsrace var det även stor uppslutning från vår klubb Obbola IK och från Team Hi5 kom Henrik Blom, Viktor Knutsson, Niklas Henriksson, Tomas Karlberg och Henrik Enberg till start.

Starten av Tolvtjärnsloppet 2019. Foto: Jonas Fahrni

Starten på ”Tolvis” sker med masterstart vilket är både positivt och negativt. Positivt då det blir ganska lugnt tempo utan rusningar men det innebär också att det är många från de bakre leden, cyklister som inte kommer ha med täten att göra, tränger sig fram och gör det hela lite trångt och bökigt så snart det ska bli fri fart in på de första stigarna.

Årets start blev tyvärr drabbad av en ganska allvarlig olycka på den spåriga skogsvägen innan berg- och dalbanebroarna, där en man flög över styret och landade väldigt olyckligt på skulderpartiet med ambulanstransport som följd.

Inför depån i Västergissjö är det ett ganska stort gäng som hänger ihop. Foto: Yvonne Backman

Annars flyter loppet på väldigt bra och nere i Västergissjö kommer de första rapporterna in som meddelar att det rör sig om en ganska stor klunga i frontgruppen. I den gruppen finns alla fem Team Hi5-åkare. PÅ asfalten efter depån stöter dock Henriksson och Blom hakar på. Det blir ganska direkt en lucka för de två vana landsvägsåkarna som blir större när de börjar gnugga partempo.

Henrik Blom och Niklas Henriksson i utbrytning. Foto: Jessica Broman Ingman

Framemot backpriset har duon en ganska klar ledning. De snackar ihop sig om att samarbeta fram till sista 5-10 km och fortsätter trycka uppför stigningen med backpriset.

Årets backpris var extra kämpigt med en ny ”mördarbacke” som till stor del gick på tungcyklad stig. Många blev nog ganska uppgivna då de kom ut på hygget på slutet av första backen och såg vilken stigning de hade kvar. Där ”väggade” nog en hel del ben denna dag. 1:45 efter start tog dock Henrik Blom backpriset tätt följd av teamkollegan. Endast ca 7 minuter efter fjolårsvarianten av mördarbacken.

Backom duon som gått loss finns en jagande grupp med Viktor Knutsson, Samuel Brännlund Norrlandscyklisterna, Henrik Enberg och Johannes Sikström Skellefteå AIK Cykel. Efter en ganska lugn asfaltsträcka höjs dock tempot uppför mördarbacken. Ganska direkt får Enberg säga tack och adjö till de tre övriga då kroppen inte alls vill svara som önskat. Det är trögt med dåligt underlag, blandad blött och mindre bra spår. Dessutom är det otroligt varmt där solen ligger på över ett hygge. Samuel får en lucka halvvägs i backen men Viktor och Johannes gnetar ikapp det och är hyfsat samlade på toppen. Faktum är att den trion kör mördarbacken snabbast av alla för dagen och tar in ca 45 sekunder på tätduon, bra tryck!

Efter backen går Viktor upp och trycker på bra. Samuel hakar på och samtidigt får Sikström släppa. Det blir alltså en andra duo som börjar samarbeta. Fram i tät närmare mål meddelar Niklas att han känner sig krispig i benen och Blom går ifrån. En ledning han håller ända in i mål. Även Niklas håller sin placering och för duo nr 2 blir de spurtuppgörelse som Brännlund drar det längst strået i.

Spurt om tredjeplats vilken Samuel Brännlund vinner över Viktor. Foto: Jonas Fahrni

Återigen en mycket lyckad helg för teamet och Obbola IK. Ännu en dubbel pall och dessutom grymt kul med hela fyra bland de sex första då Tomas Karlberg cyklade in på en mycket fin sjätteplats. Kul med fint samarbete i teamet som i år har både spets och bredd. Extra grattis till Niklas för första pallplatsen i teamkläder. Och Blom – jädrans vilken imponerande säsong så här långt, trots att han själv säger sig ”inte vara i form”. Riktigt roligt att Viktor också verkligen kommit ur startblocken med ännu en topplacering efter förra helgens andraplats på Kraftloppet  En ny riktigt vass insats! Spurtslagen av wattkungen Samuel får man väl stå ut med? Enda smolket i bägaren var väl Enbergs ”väggning” då vi vet vad den mannens kapacitet är. Men det lossnar nog snart, kanske redan till Obbola Challenge?

 Så här säger de själva om Tolvtjärnsloppet;

Viktor Knutsson – Vi kommer iväg från Långviksmon och det är väldigt många som ska vara långt framme i början. Jag tar det lite piano eftersom jag vet att det är ganska lätt att ta sig förbi lite senare på banan. Trots att vi kör på i bra tempo är det hela 10 personer i tätklungan. Jag, Niklas H, Blom, Enberg, Dorsch, Brännlund, Tomas K, Sikström, Gusenbauer och Mikael Henriksson. Bra konkurrens! Tomas släpper nånstans efter vägen. Det blir lite lucka innan Svedjeberget som är en riktigt blöt backe på stig. Där kör Enberg på och i utförlöpan kommer vi ikapp. Gusenbauer och Mikael Henriksson får släppa. Lite senare tappar Dorsch vevarmen. Ut på asfalten efter halva loppet är vi alltså en tätgrupp på Jag, Blom, Niklas H, Enberg, Sikström och Brännlund. Det är lite kantvind där och då sätter Blom och Niklas H in en attack och de pinnar på bra medans det stannar av rejält i våran grupp. In i den nya brutala mördarbacken (som i år gick på en blöt och halvstökig stig) sätter Brännlund upp ett bra tempo. Efter backen blir det jag och Brännlund som bildar en andraklunga och vi samarbetar bra, jag känner mig pigg tills det är milen kvar då får jag en liten slägga. Försöker rycka ifrån Brännlund ett par gånger på slutet men han svarar, det blir spurt och där är han mycket bättre än mig och tar tredje platsen. Lite surt att precis missa pallen men ganska nöjd ändå.

  

Henrik Enberg – Ändå ok känsla början av loppet och stundtals avvaktande körning fram mot mördarbacken. Släppte direkt Viktor, Brännlund och Sikström i den och hoppades mirakulöst att mina ben skulle må bra av ett eget tempo i backen men så blev det inte och de seglade iväg… både benen och de framför mig… därifrån till mål fokuserade jag på utsikten och att njuta av banan, näe det var idag faktiskt jobbigt att bara ta sig till mål ? Kul att se Blom överst och den starka körningen från vår skidåkare! Även hur Viktor och Tomas höll ihop loppet ? jag behöver antigen mer träning eller mer vila…. svår balans men jag kämpar vidare!

 

Tomas Karlberg – Kommer iväg bra i starten och går upp i tät på första stigen för att få lite stökfri start. Brännlund passerar, men det känns lätt att följa i rygg de första kilometrarna. När vi sen kommer fram mot de första längre stigningarna backar jag ner lite och försöker ta rygg. Nånstans här börjar det kännas tyngre och jag får en rejäl svacka. Tappar tätklungan, blir ikappkörd bakifrån och tappar dessutom en drickaflaska som jag beslutar att stanna och hämta upp denna varma dag. När vi kommit ut på banans längre asfaltsträcka har jag lite sällskap och vi hjälps åt att dra i rätt bra tempo. Nu kommer jag in i ett helt annat racemode och plockar placeringar. Riktigt nöjd med den här delen av loppet, men sista milen slog krampen till och jag fick slå av rejält på farten. Men på det stora hela ett klart fall framåt jämfört med tidigare långlopp i år.

 

Henrik Blom – Då jag och Niklas anlände i senaste laget, använde jag första 15 min efter start till uppvärmning. Gick därefter upp i första längre backen för att sålla ner gruppen något. Körningen närmsta km efter det var avvaktande och farten var låg. När jag låg sist i en grusvägsbacke, såg jag att övriga släppt iväg Sikström 30m. Då farten var låg tänkte jag att det var lika bra att täppa. När jag var ifatt Sikström och tittade bak, så hade vi lucka. Dock släppte han i samma veva som Brännlund anslöt. Vi rullade två förningar innan jag hörde ”bra läge” från Niklas som gått ikapp. Några km senare efter första tuffa myrklättringen, anslöt Enberg med ett gäng. Loj körning i ytterligare några km innan Niklas stöter på asfalten och jag går med. Vi gnuggade partempo och fick en bra lucka till övriga innan vi gick in i ”mördarbacken”. Vi pratade ihop oss om att hjälpas åt till <10km kvar. Bra samarbete till 5-6km kvar då Niklas kände sig krispig och gav mig order att köra. Rullade sista km in mot mål med måttliga kramper lite här och där. En bra dag för laget!.

 

Niklas Henriksson –Lite halvt ouppvärmd i starten så första kvarten kändes rätt jobbig och många bakifrån som tränger in sig onödigt mycket tycker jag… Sen går det väl i stabil takt tills Blom och Brännlund går iväg lite och jag stöter ikapp efter att de fått en lucka.. När vi senare kommer till en backe som snarare kan klassas som myr så kommer Enberg ikapp och därefter följer resten av förstaklungan. Det blir lite loj fart tills jag bestämmer mig för att testa på asfalten där jag känner att jag har en av mina styrkor, får såklart med mig Blom som inte ”spottar i glaset”.. I mördarbacken snackar vi ihop oss och säger att vi skall lagköra tills ca 10km och sedan bryta arm om segern. Bra lagkörning!! Men jag hade nog haft fördel om det hade blivit riktigt armbrytning för med 5-6km kvar så orkade jag inte med längre och fick bita ihop själv resterande av loppet. Roligt med första pallplatsen i ett mtblopp och kul att dela den med en trogen träningskompis! Kul att se att teamet var 4 med i tätklungan långt in i loppet och jag tycker vi tog ansvar stora delar!säsongen.

 

Foto: Jessica Broman Ingman

 

Foto: Jessica Broman Ingman

Pallen herrar tävling, Tolvtjärnsloppet 2019.