Bäst hittills för Team Hi5 OIK Race

Trots att varken Samuel Brännlund eller Henrik Enberg stod på startlinjen kunde Team Hi5 OIK Race i helgens Mörksuggejakten inkassera sina bästa resultat hittills under säsongens långloppscup, Mitsubishi MTB Challenge. Detta i form av mycket fina prestationer i Dalaskogarna från både Henrik Blom och Viktor Knutsson, där Henrik slutade på en stark 19:e plats och Viktor tog hem sina första poäng långloppscupen genom en respektabel 37:e plats.

Två av fyra elitåkare i Team Hi5 OIK Race, Viktor Knutsson och Henrik Blom, var på plats när den 5:e av totalt 9 deltävlingar i Mitsubishi MTB Challenge avgjordes i helgen. Vädret var soligt och varmt när starten gick kl 10 på förmiddagen och Henrik och Viktor gav sig iväg uppför den inledande mördarbacken upp till Vidablick, nästan 200 höjdmeter av lidande innan banan ledde vidare på mer lättcyklade stigar och grusvägar. Trots att ingen av de två var nöjda med hur inledningen utvecklade sig så kämpade båda sig in i loppet på ett mycket starkt sätt. Det resulterade till slut i teamets bästa poängskörd hittills och det gav också rejäl mersmak inför den andra halvan av säsongen. Med detta tog Henrik Blom också över som teamets bäst placerade åkare, där han nu återfinns på en 46:e plats i totalställningen. Henrik Enberg har efter att ha avstått de två senaste tävlingarna halkat ned till en 61:a plats. Viktor Knutsson klev med sina första poäng på resultattavlan in på en 86:e plats i totalen.

Med detta har halvtid passerats för säsongen och Team Hi5 OIK Race har också uppnått ett av sina delmål för årets satsning: Att ta hem en topp 20-placering i det mycket konkurrenskraftiga startfältet av svenska elit-MTB-cyklister. Vi ser med spänning och tillförsikt fram emot forstättningen!

Se nedan vad Henrik och Viktor tyckte om sin respektive tävlingsupplevelser.

Henrik Blom: ”Efter några dagar i Åre rullade jag tillsammans med Peter Göransson (OIK) ner till Falun under Lördagen. Hade tankar på att köra ett väckningspass då jag kände mig lite snuvig seg, men efter mat och cykelservice räckte tyvärr inte tid till. På tävlingsdagen anlände jag och Viktor till Rättvik ca 45 min innan fållorna öppnade. Förberedda så mycket som möjligt och rullade mot start med 15 min till godo för att vara säker att komma längst fram då jag skulle stå i led 2. Tyvärr hade fållorna öppnats tidigare och var redan halvfulla. Starten gick och jag försökte försiktigt plocka placeringar i masterstarten för att inte vara för långt bak i ingången av startbacken. Väl inne i backen plockade jag placeringar och låg runt plac 30. Men efter ca 1 km fick jag en tung syrasmäll och jag rasade i klungan. Efter ett tag så passerade Viktor och sa några peppande ord, men jag var tvungen att släppa iväg även honom. När jag väl närmade mig krönet hade syran börjat släppa och med nöd och näppe lyckades jag ta mig in på Viktors hjul och låg kvar där tills vi kört genom första stigenpartiet och ut på nästa grusväg. Ute på nästa grusväg tryckte jag på det jag kunde för att ta mig längst fram och såg då nästa grupp framför som var ca 10-15 sekunder fram. Kom in i en brant och lång utförsbacke, så jag satte mig på ramen, drog in händerna mot styrstammen och böjde ner huvudet för att bygga så mycket fart som möjligt och lyckades ansluta till framförvarande grupp efter en dryg kilometer precis när vi vek av in på nästa stigparti. Vände mig om och såg att ingen följt mig. Plockade några placeringar där det gick för att minimera risken att bli avhängd för att man blir hindrad. På nytt kände jag mig helt färdig, svag och trött och bestämde mig för att ligga kvar runt plac 5 i min grupp för att försöka återhämta mig och kanske få igång kroppen. Förvånansvärt snabbt började jag känna skillnad och började hjälpa till med dragjobbet, men runt km 30 började det kännas som att jag latade mig. Så jag började se till att gå in först på stigpartierna och körde det jag kunde och fick varje gång en lucka till det ca 100 m långa pärlbandet bakom på ca 20-30 meter, tyvärr täpptes dessa på efterföljande grusvägar. Detta upprepades ca 5 gånger innan pärlbandet sprack och vi blev en mindre grupp på ca 10 åkare. Jag fortsatte dra ca 50% av tiden och  kom ifatt grupp efter grupp medan vår grupp höll sig kring 10 personer. I ingång i en kort brant backe med ca 15 km kvar, tryckte jag det jag hade, passerade en grupp på fyra personer, fortsatte över krönet, kikade bak och såg att bara en (CRT) orkat följa medan vi hade en lucka på ca 30 meter till första bakomvarande åkare. Vi samarbetade bra och kom ifatt ett gäng på fem personer med ca 8 km kvar. Vi var samlade tills 1 km innan mål då jag stötte och fick en lucka som höll hela vägen in i mål. Katastrofala första 20 km, men jag är väldigt nöjd med den andra halvan av loppet då jag inte jag inte blev passerad av en enda åkare.”

Viktor Kuntsson: ”Kom som vanligt iväg lite segt och tappade mycket positioner i masterstarten, det hjälpte inte heller att jag blev hindrad av en vurpa. Väl i startbacken körde jag hårt men kontrollerat och hamnade i samma grupp som Blom efter ett tag. Dessvärre var jag lite för bekväm med att ligga långt bak i gruppen utan att försöka avancera något, självklart sprack det av och en gigantisk grupp gick iväg på grusvägarna, jag och några till försökte gå runt för att komma ikapp och lyckades komma ifatt svansen av gruppen på en stig. Men det skulle vurpas igen av någon som sedan vägrade släppa förbi cyklister bakom och en ny lucka var ett faktum. Denna gång kom vi aldrig ikapp och efter 3 mil gick jag ifrån mina kamrater på ett stigparti och hamnade själv ett tag. Körde på bra men blev ikappkörd av en grupp med en del starka cyklister med tre mil kvar av tävlingen. Vi gasade på i skapligt tempo och körde ifatt ett par cyklister som släppt framför. Kom i mål ca 13 minuter efter segrande Lindgren men det räckte inte till mer än en 53e plats. Bra känsla loppet igenom och jag var pigg hela vägen in i mål, dessutom slapp jag krampande ben. Känner att jag utan tvekan hade kunnat gå med en snabbare grupp om jag inte varit så passiv i början. Det är inspirerande att det går bättre för varje tävling och att jag känner att jag har potential till ännu bättre resultat.”