RR: Det blev ett lidande på Lida

RR: Det blev ett lidande på Lida

Lida loop levde upp till ryktet att vara en av de tuffaste banorna på Långloppscupens program. Regn, lera, hala rötter och stenhällar satte rejäl prägel på loppet och cyklisterna fick verkligen bekänna färg hela den 65 km långa banan. Det blev ett lidande i Lida!

Efter förra årets succéartade besök på tävlingen där Maria skrev Team Hi5 historia med första pallplatsen någonsin för teamet när hon cyklade sig till andraplatsen i damelit och Henrik Enberg och Henrik Blom tog plats 16 respektive 17 i herrelit så fanns det inför starten av Lida Loop 2019 förhoppningar på framskjutna placeringar. Loppet som är känt som ett av det tuffare loppen på långloppscupens schema är krävande på flera sätt. Dels genom den stora andelen teknisk stig men även genom många backar där bland annat slalombacken på Lida friluftsområde ska klättras vid tre tillfällen. Trots det, (eller kanske på grund av?) är Lida Loop ett av teamets absoluta favoritlopp, men frågan är om det fortfarande är det efter den gågna helgens lerfest?

Henrik Blom i en rejäl lerinpackning. Foto: Cykelkanalen.se

Det började så fint under lördagens rek-turer. Torrt (utan förra årets damm), fint och greppigt och solen lyste över området. Förutsättningar som skulle innebära snabba tider om det skulle hålla sig in på söndagen. Dock skvallrade väder-apparna om att det kanske inte skulle bli fallet. Men hoppet är det sista som överger en och många tummar hölls nog under lördagkvällen för att de gråa molnen som skulle driva in under natten mirakulöst skulle ta annan väg eller upplösas.

På plats inför start kunde dock de tusentals cyklister som skulle ge sig i kast med Lida-terrängen bistert konstatera att de digitala väderprognoserna prickat rätt denna gång. Ett ihållande regn fick många anmälda att sitta i bilarna i väntan på start.

Blom på offensiven i starten uppför slalombacken. Foto: MTBfoto.se

Starten på Lida Loop sker alltid i områdets slalombacke. Från mitten av den upptill toppen. En även i torrt underlag ganska krävande backe där det ofta blir stockning när folk kliver av cyklarna och börjar springa. Naturligtvis blir det inte bättre i blött underlag då gräset blir betydligt halkigare, risk för rejäla köer med andra ord. Som tur var hade arrangörerna separerat starterna mellan tävlingsklass herrar (kl 11.00), tävlingsklass damer (kl. 11.08) och därefter motionsklasserna (kl 11.18 och framåt). Detta gjorde starten mindre trång än den brukar bli.

 

Maria i slutet av loop 1, med topp 5 inom synhåll. Foto: MTBfoto.se

Både Henrik Blom och Maria Karlberg startade riktigt offensivt och hittades i den absulota fronten av herr resp damtäten. Medan Maria länge hade häng på topp 5, i princip hela loop 1, råkade dock Blom ut för en stängning som gjorde att han fick springa en bit och befann sig ett tag nere kring plats 60-70, men återhämtning efter en intensiv jakt och sedan en stark avslutning gjorde att Henrik ändå lyckades sätta PR med en 13e plats i elitklassen (20 tot), men en viss besvikelse hade han ändå vil målgång. Maria gjorde även hon ett mycket stabilt och starkt lopp där hon till slut landade en 6e plats i damer elit.

Blom jagar på över slippriga hällar och rötter. Foto: Cykelkanalen.se

Teamets två andra cyklister till start var Johan Lidman och Tomas Karlberg (Viktor Knutsson som också var anmäld blev kvar på hemmaplan med förkylning i kroppen). Även dessa två herrar startade offensivt och återfanns efter loop 1 på topp 40-50 totalt i racet. Dock fick de två helt olika upplevelser av loppet där Johan gick i mål med en positiv känsla medan Tomas inte alls kände sig nöjd med det han fick ur kroppen. Johan rullade in på en 19e plats i elit (37 tot) och Tomas på 17e i H30 (54 tot).

Johan Lidman fick ett tufft lopp som säsongspremiär, men kände sig nöjd. Foto: Cykelkanalen.se

Tomas Karlberg på väg in i mål efter en slitig resa. Foto: MTBfoto.se

Summa summarum en tuff, slitig och hård dag på banan i Lida där vi får hem två nöjda (Maria och Johan) och två mindre nöjda (Henrik och Tomas). Kul att se många andra fina prestationer från övriga OIKare på plats. Extra roligt med hela TRE! tjejer till start i tävlingsklasserna. Förutom Maria i elitklass ställde även Andrea Rimpi Willman och Sara Devall upp i D30 och Sara körde så starkt att hon knep en 2a plats, grattis till det!  Så säger gänget själva om loppet;

Maria Karlberg  – Det blev en separat damstart i år vilket gör det betydligt lättare att hitta position och hålla koll på medtävlare. Hänger med skapligt för att vara mig uppför startbacken, och efter att ha kryssat förbi några cyklister lyckas jag ansluta till förstaklungan på ca 10 cyklister. Klungan håller ihop i ca 15km, sedan droppar några av och vi är nog 6 stycken kvar in på den tekniska stigen innan första varvningen. Där kör jag dåligt, halkar omkull och tappar lite. In på andra loopen är jag i lag med Nadia Larsson som är en duktig MTB-orienterare. Vi kör ihop sen resten av loppet och turas om att hålla farten uppe, får rapporter att vi har ca 2 min upp men den luckan växer långsamt. Tycker jag tar mig igenom den tekniska andra loopen skapligt men vill inte se en hal rot till på väldigt länge! In på tredje och sista loopen är benen rejält trötta och jag får slita för att hänga med Nadia. Lyckas med detta till det är ca 5km kvar, då trycker hon på lite till och jag har absolut ingenting att svara med. Hon får en liten lucka och går i mål ca 30 sek före mig och den lite försmädliga 6e platsen är min. Jag är väldigt nöjd med min prestation, men det hade vart så kul att få kliva upp på podiet när det var så nära! Jennie Stenerhag var vassast idag och tog segern, men att jag ”bara” var 5 minuter efter var ändå ett formbesked som känns bra!

 

Tomas Karlberg Har inte känt mig så pigg i veckan och tänkte att jag skulle försöka gå ut så lungnt som möjligt utan att tappa iväg allt för mycket positioner. Med förhopppning att komma in bra i loppet utan att chocka benen alldeles. Tyckte jag fick till det upplägget bra och första loopen var förhållandevis ok. Ut på andra loopen svarade kroppen inte alls och jag lyckades inte hålla uppe tempot. Tappade både i de tekniska partierna och uppför. Misströstade lite och hade inte varken ben eller huvud med mig. Sen sista loopen höll jag ändå ihop det skapligt, fick lite draghjälp i en klunga som jag lyckades följa hela vägen imål. Inget race jag är glad och nöjd över, men det är väl bara att försöka igen nästa helg!

Henrik Blom – Kommer in bra i första backen och ligger i absoluta fronten. Men något händer, vet inte riktigt vad, och jag blir plöstligt stängd ca 15 m från toppen. Tappar farten och måste hoppa av. Det var så halt att jag knappt tog mig upp till fots. Blir stressad och plötsligt är jag nere kring 70e plats. Det blir ett rejält adrenalinpåslag och de närmaste 7 km ligger jag på hårt och jagar. Försöker allt jag kan förbättra min position och komma ikapp grupper som  fått luckor. Jobbade nog lite för hårt och för länge, för då det sprack framför, var det pga av jättesläggan. Hamnade ändå i en vettig grupp men gled omkull i en hal lerkurva och var för stum för att orka jobba mig tillbaka. Väntade istället in nästa grupp. Släggan satt i fram till mitten/slutet av loop 2 och gjorde att det ofta kändes som att jag nästan stod still. Fick nöja mig med att försöka hänga med den klunga jag hamnat i.   
    Men en bit innan varvning ut på loop 3 var benen igång igen. Hade lyckats återhämta rätt bra och sista loopen känner jag mig pigg och stark och plockar en hel del placeringar. Efter ca 2km in på sista loopen kom jag och Per Rönnmark lös från vår grupp. Vi samarbetade bra och höll undan till mål.
    Är nöjd mer PR och placeringen, men besviken på en del av prestationen och utförandet.Katastrofal startbacke då det tog stopp framför ca 15 m från toppen.

 

Johan Lidman – Med en relativt god känsla inför tävlingsdagen och en tävling jag gillar var jag peppad på att starten skulle gå. Eftersom regnet gjord banan till en lerfest var även startbacken en utmaning att ta sig uppför. Lyckades ändå bra och kryssade mig förbi folk så jag inte behövde kliva av cykeln. Första loopen hade jag bra flyt och känslan var fortsatt bra och kunde hålla mig till en snabb grupp. När vi kommit in på loop två började min rygg krampa och jag får slita hårt för att hänga på gruppen som jag till slut tappar och cyklar ca 1,5 mil själv och gör allt jag kan för att bli av med ryggproblemet och hålla uppe farten. Till slut blir jag upphämtad av en grupp på ca 6 cyklister där Christer Dewall är med. Jag passar på att vila ryggen på ett vägparti där dom kom ifatt och det hjälpte en del och jag börjar kunna få tryck på pedalerna igen. Hänger med denna grupp in mot mål och lyckas placera mig bra för att vara först av gruppen över linjen. Ovanligt för mig men krampkänningar i båda låren sista 5km, men det skyller jag på att jag fått i mig alldeles för lite vätska. Summerar årets Lida Loop som lyckat och ett steg i rätt riktigt för mig.

 

Succé eller lidande i Lida?

Succé eller lidande i Lida?

Ny helg och nya tävlingar. Det har blivit dags för deltävling nr 2 i Långloppscupen 2019. Det roliga och jobbiga Lida Loop står på menyn och det innebär bland annat klättringar (flera gånger om) i slalombacke, riktigt fina stigar och skogsvägar samt mycket stökig stig också. Ett ypperligt långlopp med andra ord!

Efter förra årets succéartade besök på tävlingen där Maria skrev Team Hi5 historia med första pallplatsen någonsin för teamet när hon cyklade sig till andraplatsen i damelit och Henrik Enberg och Henrik Blom tog plats 16 respektive 17 i herrelit så finns det en del förhoppningar på framskjutna placeringar. Men det gäller så klart att alla känner sig på topp, att man får undvika technicals och att hjulen rullar snabbt.

 

Maria på Team Hi5s och Obbola IKs första pallplats, någonsin.

 

Lida loop är en riktig utmaning och kräver en hel del svett och uthållighet. Men det är även ett av Sveriges roligaste långlopp på MTB. Den 65 km långa banan går i natursköna Södertörnsskogar. De tävlande cyklar längs raka skogsvägar, ringlande stigar, mustiga uppförsbackar, över berghällar och snabba motionsspår. Det bjuds på en stor variation av underlag längs banan. Från rotiga stigar till snabba grusvägar.

Årets Lida Loop har flyttas fram två veckor och det ser ut att ge cyklisterna lite svalare väder. Kanske tom lite regn och lera. Hur som helst ett svalare klimat än förra årets dammiga bastuvärme med +30 grader.

Henrik Blom ”dammar” över klipphällarna på Lida Loop.

 

Från teamet planerar Maria och Tomas Karlberg samt Viktor Knutsson fortsätta sin redan startade tävlingssäsong. Dessutom gör herrarna Blom och Lidman svensk tävlingspremiär, spännande! Kul också med en hel hög andra OIKare på plats. Startlistan säger Katarina Norman, Björn Norman, Christer Devall, Sara Devall, Andrea Rimpi Willman, Mattias Willman, David Åkesson, Helen Lindgren och Niklas Tiger.  Så här går gängets tankar inför loppet;

Maria Karlberg  – Jag ha kört på lite med hårdare träning nu veckan som gått efter Billingeracet med förhoppning att några lugnare dagar nu innan racet på söndag ska ge en fin dagsform. Banan har väldigt olika karaktär på dom olika looparna vilket gör den varierad och rolig. Det trist är dock att jag precis börjat känna av lite förkylning, ont i hals och så. Men hoppas det hinner ordna sig. Jag är riktigt sugen att köra och hoppas att allt ska stämma på söndag!

 

 

Tomas Karlberg – Det blev några dagars ofrivillig vila efter förkylningen för nån vecka sen, men har kört på bra efter det. Är dock inte riktigt nöjd med formen och resultaten på mina testslingor här hemma. Nu väntar långloppspremiär i Lida, som är en av mina favoritrace och som jag kört ganska många gånger nu. XCO-resultaten i början på säsongen har ju varit helt ok, så jag hoppas, lite dålig formkänsla till trots, att det kan bli en skapligt bra dag på söndag. Laddar med lite vila och korta intervaller, förhoppningsvis får det fart på benen.

Henrik Blom –En väldigt bra vår med mycket och bra träning har skapat en bra grundform och ett starkt sug efter att dra igång tävlingssäsongen (i Sverige). Tyvärr har kroppen inte alls varit på min sida senaste veckan, utan istället bjudit på bråkande och torra luftvägar och bihålor, samt en rusande och hög puls. Detta var en stor del i att jag strök Pearl Izumi som annars låg i planeringen. Just nu ser jag mot Lida med försiktig optimism om att kroppen skall vara någorlunda återställd innan helgen.

 

Viktor Knutsson –Efter Lidingö har jag haft en bra träningsperiod med ganska mycket intensitet. Formen är fortsatt bra även om det känns som jag inte riktigt hittar rätt på stigarna ännu. Jag tror detta är den första tävlingen för i år som passar mig bra så jag ser fram emot en rolig helg och ett bra resultat!

 

Johan Lidman –Ser fram emot premiär i helgen! Tränar på så mycket jag känner att kroppen pallar med och hoppas att det ska ge utdelning så småningom.
Nyttig träningstävling för mig förra veckan och kul att ha lite pirr i magen igen, så det ser jag fram emot på Lida till helgen?.

 

Enberg gillar Uppsala!

Enberg gillar Uppsala!

Föregående helg var det dags för det årliga cykelarrangemanget Uppsala Bike Weekend. En långhelg fylld av cykelpepp och tävlingar. Ett arrangemang som innehåller tävlingar för både landsväg och mountainbike och som en i gänget varje år sig talar sig varm för. 


Uppsala Bike weekend handlar om en långhelg med cykling för alla åldrar och för de flesta smaker. Här hittas ett av Sveriges bredaste utbud över landsväg och MTB. Tusentals cyklister väljer varje år bland fem motionslopp, en MTB-tävling och Pelle Svanslös Cykeldag som riktar sig till de allra yngsta. 

För Team Hi5s räkning är det så klart MTB-racet Pearl Izumi som är det mest intressanta. Ett lopp som blir mer och mer populärt och bjuder på en hel del fin singletrack. Uppsala har alltid varit varit ett starkt fäste för cross-country och vad passar bättre än att start och mål är på klassisk mark vid Uppsala slott? Loppet, tar de tävlande snabbt ut i Uppsalas skogsområden via Sten Sture-monumentet och bjuder på en magisk naturupplevelse när loppet vänder hemåt längs Fyrisån. Inte helt oväntat, fanns teamets Henrik Enberg, som verkligen gillar denna tävling, på startlinjen. Men en liten förkylningsperiod in mot tävling hade inte gjort starten självklar.

Starten i Pearl Izumi 2019. Foto: Mtbfoto.se

 

Henrik Enberg  – Jag tvekade in i det sista då kroppen inte varit helt i fas sen Lidingö. Det har blivit mycket vila men också jobbat mycket… men hade ändå förhoppningar att det skulle kunna bli något bra ändå.  Någongång måste man bara gasa och jag tänkte att det här är en sån gång. Gillar banan och Uppsala och fick också möjligheten att hänga med ett gäng gamla Sollefteåkompisar. Så känslorna inför helgen var ändå mest positiva.

Loppet är relativt snabbt och med en hel del av den svenska MTB-eliten (både dam och herr) på plats, tex nästan hela Serneke-Allebike MTB Team med Emil Lindgren i spetsen, Team HiQ med Calle Friberg, blir tempot högt från start. Det spricker fort upp och det bildas olika klungor. Henrik krigar i en kvartett om tionde platsen under större delen av loppet. I kvartetten har han sällskap av bland annat Marcus Dorsch (TeamUV) som visat fin form i början av säsongen. 

Stora delar av loppet hade Enberg sällskap av Marcus Dorsch från TeamUV. Foto: Mtbfoto.se

 

Henrik får periodvis gräva riktigt djupt och blir tillsist tvungen ge sig i kampen om topp tio och landar tillslut en trettonde placering. Ett grymt starkt lopp och skönt besked om att Lidingö var en liten plump i protokollet och inte helt 100% rent kapacitetsmässigt. Positiva besked helt enkelt.

Vann gjorde Emil Lindgren, Serneke Allebike MTB TEAM, andra platsen kneps av norrmannen Emil Hasund Eid, Hard Rocx Swix, och trea blev Emils lagkamrat Michael Olsson. Kul också att se Norrland ta terräng i resultatlistan med Dorsch på en tolfteplats och Johannes Sikström, Team CKCK, på en femtonde plats. Och då har vi ju ytterligare sju Team Hi5 åkare som inte ens körde! Däremot fanns den starke och tävlingsivrige Christer Devall (31), Per Ekroth (93) och Sara Devall (17) från klubben på plats. Grymt jobbat!

Så här säger Henrik själv om Pearl Izumi MTB i Uppsala.
– Det blev ett stort fall framåt sedan Lidingö senast! Skönt för självförtroendet. Första varvet jobbigt i början men kom in i det och körde på i en kvartett som tampades om 10e platsen med bland annat Marcus Dorsch. Sista halvan av andra varvet fick jag slita ont och var första att flyga ur gruppen men nöjd 13e man i mål ? detta lopp kan varmt rekommenderas, få lopp i Sverige med bättre inramning! En ganska snabb bana men också med inslag av grymt fina stigar, berättar Henrik.

 

Roliga och fina stigar möter åkarna på Pearl Izumi. Foto: Happyride.se

 

Henrik Enberg gräver djupt. Foto: Mtbfoto.se

RR – Ibland går det inte som man hoppats!

RR – Ibland går det inte som man hoppats!

Ett onödigt långstopp för ett tekniskt missöde, ett kämpigt kryssande genom fältet och en oläglig förkylning. Helgen i Skövde blev inte riktigt som Maria och Tomas hoppades på. Men som nån kändis en gång sa ”det är bara att bryta ihop och komma igen …” Fler race kommer – vi har ju bara börjat!

Föregående helg var det alltså dags för säsongens första tävling i Långloppscupen: Billingeracet i Skövde. På plats från teamet fanns paret Karlberg, precis som 2018. Dock var det enbart Maria som kom till start då Tomas satsade på SWE Cup i Vårgårda dagen efter istället.

Foto: Cykelkanalen.se

Det karaktäristiska platåberget Billingen ligger alldeles i kanten av staden Skövde. Berget och dess omgivningar är ett populärt och välbesökt fritidsparadis med cykel- och skidspår, slalombacke, bad och fiskesjöar. Ett perfekt område för ett utmanande MTB-lopp. På toppen av berget ligger hotellet Billingehus och tävlingscentrum för Billingeracet.

Billingeracet är ett lopp som Maria verkligen gillar och med resultat från två tidigare tävlingar som skvallrat om att form finns i kroppen och det fina resultatet på samma race förra året (4:a) fanns det förhoppningar om framskjuten placering. En förhoppning som dock tidigt i loppet grusas när det redan efter ca 6 km smäller/knakar till rejält i sadeln och den pekar rakt upp i skyn. Ett långt stopp med att försöka fixa till problemet gör att Maria tappar de fina ryggarna hos She Rides-gänget (4a, 5a, 6a i mål) och loppet ser ganska mörkt ut. Men efter en hel del meck knyter hon ihop säcken på ett bra sätt och kör till sist upp sig till en 8:e plats.

Foto: Mtbfoto.se

Åt det absoluta toppen fanns förstås inget att göra. Årets dam-elit är bredare och starkare än förra året och det är många om budet vad det verkar.  Ska man lyckas berga en topp fem-placeringar måste man få till ett problemfritt race.  Här är Marias egna ord om Billingeracet;

Maria Karlberg ”– Starten går och allt är hysteriskt som vanligt, det bär av uppför och det bränner fint i både lungor och ben. Tar rygg på Sandra Backman, She Rides, uppför grusbacke och tycker väl att jag hänger med ovanligt väl i starten. Men så runt 5-6 körda kilometrar smäller det till från min sadel. Första tanken var att nått small av, men stannar och ser att sadeln ”bara” rört sig i fästet och står rakt upp. Får fram verktyget, men det är fippligt och svårt att komma åt, tiden tickar och fältet rusar förbi. När allt sitter på plats är jag låååångt ner i fältet, och hoppsan vilket annat tempo det var här! Inleder projekt köra om-jaga-dra och med undantag från några enstaka cyklister får jag inte mycket hjälp framåt i fältet. Men tycker väl ändå det flyter på hyfsat, och en bit in på andra loopen börjar jag komma ifatt tjejer i min klass. Klättrar från 12e till 8e plats i damelit och gör drygt 70 omkörningar sista halvan av loppet. Med det sagt försöker jag plocka med det som var positivt och drar åt skruvarna lite extra inför nästa race

Operation omkörning har påbörjats. Foto: Cykelkanalen.se

 

Om Tomas äventyr på Swe Cup i Vårgårda finns inte så mycket att säga annat än att det blev en DNS. När förkylningssymtomen börja krypa inpå redan på lördag eftermiddag blev utsikterna för start dåliga och när det inte blivit bättre på söndag morgon blev det ingen resa till Vårgårda, hälsan först!

Tomas Karlberg ”– Kände på lördag eftermiddage den där oskönt svidande känslan i halsen och på söndagens morgon har det övergått i en skenande vilopuls och fullt utblommad förkylning. Hade verkligen sett fram emot Vårgårda då jag känt mycket tävlingsglädje på slutet, men det blev tyvärr en trist DNS. Bara åka hem och försöka kurera till kommande tävlingar.

Foto: Mtbfoto.se

Foto: Mtbfoto.se

Tävlingshelg igen. Billingeracet och SWE Cup

Tävlingshelg igen. Billingeracet och SWE Cup

Dags för säsongens första tävling i Långloppscupen: Billingeracet i Skövde går av stapeln på lördag 11 maj och vårt cykelpar Tomas och Maria är på plats likt förra året. Dock är det enbart Maria som kommer till start då Tomas satsar på SWE Cup i Vårgårda dagen efter istället. Men fler OIKare är på plats.  

Det karaktäristiska platåberget Billingen ligger alldeles i kanten av staden Skövde. Berget och dess omgivningar är ett populärt och välbesökt fritidsparadis med cykel- och skidspår, slalombacke, bad och fiskesjöar. Ett perfekt område för ett utmanande MTB-lopp. På toppen av berget ligger hotellet Billingehus och tävlingscentrum för Billingeracet.

Loppet består av två loopar, Öglundaloopen och Rydsloopen, båda med lite olika karaktär. Öglundaloopen är den första loopen påoch startar nere vid Arena Skövde och bjuder på en hel del utmanande backar tex Caterpillarbacken väntar bergspriset väntar på toppen. Annars är det en del cykling på banvallar och stigar (bla de grymma Öglundastigarna) som är en blandning av rotiga singletracks och motionsspår. Efter de härliga stigarna väntar Öglundabacken. En riktig utmaning också för Eliten. Det gäller att ha bra ben om någon tänker rycka ifrån redan här.

Maria ”in action” på Billingeracet 2018. Foto: Cykelkanalen.se

Rydsloopen bjuder på grottor, vitsippor och roliga stigar. Ryds grottor passeras ganska snart på loopen och efter detta väntar den magiskt fina och omtalade Vitsippestigen. En bit längre fram väntar ett gäng namngivna stigar som Donkelostigen, Krokodilstigen, Rekordstigen och den grymt härliga Endurostigen som leder åkarna rakt ner till Järnvägen. Rydsloope fortsätter ytterligare en stund med stigar av olika karaktär innan den 5 km långa avslutningen på stigarna Strupen med Strupporten på toppen som de sista utmaningen innan målgången.

På plats i skövde är även ett annat OIK-par. Nämligen Andrea och Mattias Willman. Kul att följa även dessa klubbkamrater Vi håller så klart tummarna att de får tillfälle att även njuta lite av både vitsippor och fina singlestracks trots hög puls och stumma ben.  Så här går marias tankar inför loppet;

Maria Karlberg ”– Min egen form känns ganska stabil även om jag saknat det där lilla ”extra” i benen senaste tiden. Sen har det hänt roliga saker inom damcyklingen i MTB-sverige och det är att både bredden och toppen växt, så det är många som slåss om podieplatserna i år! Jag hoppas kunna plocka fram ännu lite mer ur kroppen på lördag så att jag är en av de som är med där uppe. Jag gillar banan och den passar mig nog ganska bra, även om 75 km race alltid känns långt såhär i börjar av säsongen.

 

2018 var Billingeracet säsongspremiär för både Tomas och Viktor Knutsson. I år står ingen på startlinjen men premiär har de båda gjort sedan ett bra tag och Tomas avstår Billingeracet till förmån för XCO-tävling på söndag istället.  Tomas har hittills kört två XCO-tävlingar och plockat 2 pallplatser. Ska vi våga hoppas på ett hattrick nu då SWE Cup kommer till Vårgårda?

Tomas Karlberg ”– Säsongens första två tävlingar har gått över förväntan, så jag ser fram emot att ta mig an den andra deltävlingen i SWE Cup. Vårgårda har jag aldrig varit i, men det är ju lite klassisk XCO-mark, så jag hoppas på en rolig och tuff bana. I veckan har det blivit mycket fin stigcykling här nere på Kinnekulle, så med ett par lugnare dagar nu och supportertjänst på Billingen imorgon hoppas jag benen är pigga på söndag eftermiddag när starten går.

 

RR Tibro MTB race, Västgötacupen

RR Tibro MTB race, Västgötacupen

Paret Karlberg fortsatte efter Lidingöloppet sin MTB-tour vidare söderöver. På söndagen var det dags för Tibro MTB race för både Tomas och Maria och barnen! 

Västgötacupen är en välorganiserad cup med växande deltagarantal. Mestadels från närliggande klubbar men även en hel del långväga gäster från tex Täby (och Obbola såklart!). På söndagen var det Tibro som bjöd på en fantastiskt fin bana med många, många höjdmeter och slingrande singeltrack där det gällde att sätta linjen snarare än att bröta över stenar och rötter.

Tomas fixade säsongens andra pallplats i XCO. Foto: Maria Karlberg

Tomas som stod över Lidingöloppet och istället agerade publik tillsammans med barnen var laddad och det räckte tillslut till en fin 3:e plats i H30. Även Maria hade krut i benen trots 63 km Lidingö i benen och landade även hon på en 3:e plats.

 

Maria ville inte vara sämre än sin man och knep även hon en 3:e plats: Tomas Karlberg

 

Tomas om Tibro MTB race; 

Tomas Karlberg ”– Jag kom iväg skapligt i starten men fick en kille ”i vägen” för att få rygg på första klungan. Därefter följde ett tajt race hela vägen in mot mål, såg hela tiden konkurrenterna framför. Och konkurrensen var det inget fel på, närmast framför på andra plats låg killen som vann H30 i SWE Cup förra året. Slutade på 3e plats.

 

RR Lidingöloppet MTB

RR Lidingöloppet MTB

I helgen, lördag 4/5 var det dags för årets första långlopp på svensk mark, nämligen Lidingöloppet. Maria, Viktor och Henrik E stod på startlinjen tillsammans med ett helt gäng andra OIKare. Dessutom körde paret Karlberg XCO-loppet Tibro MTB-race i Västgötacupen på söndag, mer om det i nästa inlägg. 

Lidingöloppet gick på en 63 km lång fartfylld, tuff, kuperad och vacker bana i skärgårdsnära natur. Dagens väder var rejält kyligt med endast några få plusgrader och det var väldigt få på start som körde kort-kort. De allra flesta var betydligt mer påklädda. På startlinjen från teamet fanns Maria, Viktor och Henrik E. Dessutom återfanns även Patrik från teamledning i motionsklass.

Viktor Knutsson på väg uppåt i listan. Foto: Cykelkanalen.se

 

Lidingöloppet är känt för att starta i hårt tempo och denna dag var inget undantag. Direkt på start blev det ”all-in” och med kallt väder, liten eller ingen uppvärmning kan det bli en rejäl utmaning för musklerna. Något säkerligen många fick erfara på lördagens race. Alla tre elitåkare gjorde fina och stabila insatser. Bäste herre för dagen blev Viktor som efter en lite försiktig start stadigt klättrade i fältet och i ett ganska solo-betonat race tillslut landade en fin 24:e placering. Maria visade återigen att hon är stabil i toppen och gick i mål på en 6:e plats. Henrik som hade en lite tyngre dag såg ett tag ut att falla genom fältet men knöt ihop säcken och landade på en 29:e plats.

Henrik Enberg krigar på. Foto: Cykelkanalen.se

 

En bra start på långloppssäsongen och lovar gott inför kommande tävlingar som går på lite mer blandat underlag och innehåller mer stig. Något hela gänget gillar.
Så här är deras egna reflektioner från Lidingöloppet;

Maria Karlberg ”–Långloppsdebut för säsongen! Tycker det var en riktigt kul bana som var mer flowig än jag föreställt mig. Försökte gå med första klungan från start men efter några km brände det lite väl i låren och fick släppa. Kom i lag med Sue Paz från She Rides och vi jobbade på bra tillsammans och hade det riktigt trevligt där första halvan av racet, såg ryggarna ibland på gänget framför men lyckades inte plocka något på dem. Rätt vad det är kommer sen startfältets favoriter Emmy Thelberg, Jennie Stenerhag och Hanna Bergman (som senare punkade) ifatt bakifrån och det visar sig att dom kört fel och fått jaga ikapp. Jag lyckas hänga på dem i några kilometer innan luckan blev för stor i en backe och jag klarade inte täppa till. Efter det, med drygt 25 km kvar körde jag ensam. Visste inte hur långt det var upp till dom framför eller hur stor luckan var bakåt, men jag kämpade på vad jag hade och försökte hålla farten hela vägen. Hade en svacka när det var ca 12 km kvar, men efter Grönsta backe var det 5 ganska lätta kilometrar in till mål och jag kunde mata på skapligt och landade på en 6e plats, dryga minuten efter She Rides-gänget. Jag är nöjd, känns som jag fick ut vad jag hade i benen just nu.

Henrik Enberg ”–Jag hade både ben och lungor på en annan planet kändes det som men nöjd att jag bet ihop och slet mig igenom. Gillar ju stig och stök och detta lopp är kanske inte helt rätt då. Men ändå rätt rolig bana med mycket hit och dit upp och upp och ner! Å några korta stigar… den höga snittfarten gör väl dock att det är ganska omysigt. Men skulle ändå ge loppet/banan ett ok omdöme! Hoppas på en bättre upplevelse nästa race!

 

Viktor Knutsson ”–Som vanligt är jag lite skraj i starten men det kändes ganska lugnt faktiskt så jag hade kunnat ligga lite längre fram i starten utan att känna mig otrygg. Jag kommer in i loppet bra ändå, efter ett tag ser jag teamkompis Henrik i svansen på gruppen framför men tyvärr får han lov att släppa det som var tredjeklungan. Efter en rejäl kraftansträngning kommer jag ikapp den gruppen och får äntligen lite draghjälp… i typ 20 minuter. Sen hamnar vi i ett kurvigt parti där jag låg för långt bak och det spricker upp igen. Bara att börja gneta igen för att komma ikapp, men avståndet håller sig runt kanske 200 meter länge. Tillslut kommer jag ikapp några ett gäng men det är ju cyklister som är trötta så det går för långsamt. Bara att gå upp och jobba själv igen. Forsätter gneta på och kommer ikapp lite cyklister som får släppa. Lyckas vinna spurten om 24e platsen i min lilla grupp (första gången jag vinner en spurt tror jag). Nöjd med hur jag kände mig fysiskt idag men taktiskt finns det lite att jobba på. Jag vill också passa på att ge lite kudos till Marcus Dorsch i TeamUV som körde in på en 15e plats och blev bästa norrlänning!

Patrik Andersson ”–Känns som jag fått ut typ det jag har. Bra lopp rakt igenom. Satte på dieseln i starten o lät den tugga på. Tog en hel del på folk på slutet och fick en ganska bra resa utan incidenter o där jag kunde dra stora delar men hittade även folk att åka med. Banan är ju inte precis jiha men svängig o det är ganska lätt att trycka om folk. Roligare än vad jag hade förväntat mig. Finns dock en del att slipa på vad det gäller sväng i grus. Totalt sett en bra dag i sadeln.

 

 

Lidingöloppet. Årets första svenska långlopp!

Lidingöloppet. Årets första svenska långlopp!

I helgen, lördag 4/5 är det dags för årets första långlopp på svensk mark, nämligen Lidingöloppet. Lidingöloppet MTB är ett relativt nytt arrangemang men har på bara några år blivit Sveriges näst största MTB-race, bara Cykelvasan är större. Och varje år blir antalet cyklister fler, både nybörjare och mer erfarna. Både Team Hi5 OIK Elit och klubbcyklister är på plats. Lets go!

Lidingöloppet är loppet för dig som är en van cyklist och söker utmaningar. Du tar dig fram på en 63 km lång fartfylld, tuff, kuperad och vacker bana i skärgårdsnära natur. Slingrande stigar, tuffa backar och allmänt härlig cykling i närheten av havet är det som kännetecknar loppet. 

Största delen av banan består av ett hårdpackat motionsspår, där du utan problem kan passera andra cyklister. Längs banan finns också inslag av stigar, gräs och asfalt. Få tekniska partier präglar banan men det gör istället alla uppförsbackar som verkligen låter cyklisterna bekänna färg. Backarna är inte långa, men många och delvis branta. Vädret ser ut att göra det ännu lite tuffare då det lutar åt några få plusgrader och risk för nederbörd. Men vad gör väl det för ett gäng härdade norrlänningar?

Från teamet kommer Maria, Henrik E och Viktor köra. Dessutom kommer även Patrik från teamledning stå på startlinjen. Många från den övriga Sverigeeliten ser detta som den riktigt stora starten av långloppsäsongen vilket gör att det blir ett rejält getingbo våra åkare får fajtas mot. Extra roligt är även att så många andra OIKare kör racet. Med risk för att glömma någon, men dessa står på startlistan: Herrar tävling 63 km, Christer Devall, Per Ekroth, Henrik Enberg, Mattias Willman, Viktor Knutsson. Damer tävling 63 km, Maria Karlberg, Sara Devall. H/D motionsklass 63 km, Patrik Andersson, Richard Lundkvist, Björn Norman, Katarina Norman, Kent Pelander, Patric Persson, Patrik Öström. Kul med så mycket grönsvart på startlinjen och vi håller alla tummar vi kan för att det ska bli fina lopp för alla!  
Så här teamets tankar inför Lidingöloppet;

Maria Karlberg ”–Det ska bli kul att testa Lidingöbanan som jag aldrig kört förut, även om jag kanske misstänker att den inte passar min lite tröga dieselmotor så bra med alla kurvor och igångdragningar. Det lär gå undan på Lördag, en snabb bana och många starka namn i startfältet. Ska man vara med där uppe blir det nog till att gasa från start, och jag vet inte riktigt om jag är där formmässigt ännu. Taktiken får bli att inte tappa alltför mycket i början och sen försöka jobba mig in i loppet!

Henrik Enberg ”– Det ska bli roligt med tävlingspremiär och debut i Lidingöloppet! Har kunnat träna som jag tänkt efter ABR, formen känns ok och på uppåtgående. Osäker på om själva banan passar mig men tänker ge det jag har och försöka gå med långt fram från start ?

 

Viktor Knutsson ”–Jag ser fram emot att tävla på Lidingö i helgen! Inte riktigt min typ av bana men jag ser det som en rolig utmaning! Första biten av banan är väldigt avgörande så det gäller att hålla sig långt fram i trängseln vilket jag brukar ha svårt för men jag ska göra mitt bästa! Åkstyrkan och uthålligheten är det inget fel på så jag kommer inte vara rädd för att dra mycket.

 

Racerapport från årets första SWE Cup

Racerapport från årets första SWE Cup

I helgen var det Swe-cup Klippingeracet i Säter. Maria och Tomas Karlberg gjorde säsongsdebut och gjorde det med beröm godkänt. Tomas knep en 2:a plats i H30 medan Maria placerade sig som 5:a i D elit.

Tävlingen var den första deltävlingen i Swe-cup och har UCI-C2 status. Tävlingsformen var XCO, dvs den typ av MTB-tävling man tävlar i OS och det innebär en bana på ca 3,5-5 km som körs x-antal varv beroende på klass. XCO-banor innehåller även mer tekniska svårigheter än t.ex. långloppsbanor och Klippingeracet visade sig vara hyfsat lurig. Det blev längre tävlingstid för framförallt damerna och den tekniska banan gav problem för flertalet tävlande. Bl.a. för klubbkamraten Nicklas Jonsson som råkade ut för en rejäl punktering efter en ordentlig ”snakebite”. Bättre gick det för Christer Devall som skuggade Tomas och tillslut landade på 4:e plats i H30. 

Maria fick bekänna rejäl färg så här på försäsongen. Dels för avsaknaden av riktig stig träning men även då startfältet bestod av många från den svenska eliten. Bland annat regerande OS-mästarinnan Jenny Rissveds, Falu CK, som gjorde comback på tävlingsarenan i ett helt nytt team (eget). Och att Jenny skulle ha slarvat med träningen sedan hon la av kan dock ingen beskylla henne för. Hon var tillslut mer än 6 min före tvåan Sara Öberg, She Rides CK .

Både Maria och Tomas kände sig mycket nöjda med årets första race och fått blodad tand för fler SWE Cup. Så här sammanfattar de själva dagen;

Maria Karlberg ”– Starten gick i uppförsbacke, och min vana trogen var jag sist uppe på toppen. Snabba starter är väl inte direkt min starka sida. Men ganska snart hade jag avancerat några placeringar och låg i en grupp av 3 cyklister där jag kände mig bekväm. Vågade inte gå på rött för mycket då hela 6 varv på 5 km-banan skulle avverkas. Dom tekniska svårigheterna som jag var så orolig för innan passerades med hyfsat flyt, och efter 3e varvet kände jag att jag var lite starkare än dom jag låg med och gick ifrån. Körde resten av loppet ensam, det var långt uppåt och luckan bakåt växte sakta. Gick i mål som 5a och nöjd med det!

 

Tomas Karlberg ”– Fick inte en optimal start, blev instängd och fick lägga lite krut på att köra om i de första backarna. Tyckte det kändes bra men det gick nog lite för fort första varvet, andra varvet blev tyngre. Hamnade sedan i ”ingenmansland” utan någon vare sig framför eller bakom och fick därmed göra mitt egna lopp, så under tredje och fjärde varvet hittade jag ett mer lagom tempo och kom in bra i loppet igen. Blev glatt överraskad av 2a platsen då det dagarna innan inte känts jättebra i benen. Så nu är siktet inställt på fler deltävlingar i SWEcup!


Warning: file_exists(): open_basedir restriction in effect. File(/var/www/clients/client5/web29/web/wp-content/uploads/et_temp/Tomas-133350_1080x675.jpg) is not within the allowed path(s): (/var/www/clients/client5/web104/web:/var/www/clients/client5/web104/private:/var/www/clients/client5/web104/tmp:/var/www/team.hi5.se/web:/srv/www/team.hi5.se/web:/usr/share/php5:/usr/share/php:/tmp:/usr/share/phpmyadmin:/etc/phpmyadmin:/var/lib/phpmyadmin:/dev/random:/dev/urandom) in /var/www/clients/client5/web104/web/wp-content/themes/Divi/epanel/custom_functions.php on line 1427
Racetime! Klippingeracet coming up!

Racetime! Klippingeracet coming up!

I helgen är det tävlingspremiär igen. Med internationella äventyret ABR i ryggsäcken går teamet ”all in” på den nationella tävlingsarenan den närmaste tiden. Det har blivit dags för paret Karlberg att dra på sig nummerlappen igen och detta sker på Swe-cup Klippingeracet i Säter.

Tävlingen är första deltävlingen i Swe-cup och har UCI-C2 status. Tävlingsformen är XCO, dvs den typ av MTB man tävlar tex OS i och det innebär en bana på ca 3,5-5 km som körs x-antal varv beroende på klass. XCO-banor innehåller även mer tekniska svårigheter än t.ex. långloppsbanor och Klippingeracet hyfsat lurig. Så här lyder arrangören CK Naténs egen banbeskrivning; ”Långa banan är ca: 5,0km och har några tekniska partier med bl.a. stenkistor och drop. Banan är fysiskt krävande och innehåller flera single tracks. Banan är uppbyggd kring en större kulle som passeras flera gånger vilket innebär ungefär 120m klättring per varv. Korta banan är ca: 3,3km och har några tekniska partier och är ganska fysiskt krävande. Nybörjarbanan är ca: 1000m och går på lättåkta stigar och körs 1 eller 2 varv beroende på ålder.”
I år verkar dock förutsättningarna vara både torra ock snabba till skillnad från 2018 då arrangören fick köra snöslunga veckorna innan för att vara säker på att ha barmark vid tävlingstart.

För teamets räkning är det alltså Maria och Tomas som åker ner till Säter. Från klubben kommer även Nicklas Jonsson och Christer Devall köra. Tomas har kört en del XCO-tävlingar tidigare medan Maria inte är lika erfaren i denna tävlingsform som inom långlopp. Hon verkar dock få bekänna färg riktigt ordentligt då det inte är några duvungar hon får slåss med på lördag. Den absoluta Sverigeeliten är på plats inklusive en combackande Jenny Rissveds Falu CK. Andra vassa namn är Saga Molin Varbergs MBC, Ida Danielsson Team Ormsalva och Emmy Thelberg Team TCM.

Hur som helst verkar både Maria och Tomas laddade och pigga och krya och ser fram emot att få börja tävla. Det blir intressant att höra hur Marias upplevelse av att köra fullgung på race för första gången också. Så här går deras tankar;

Maria Karlberg ”–Det här att tävla XCO är lite som att bryta ny mark, och det är med skräckblandad förtjusning jag tar mig an det. A-linjerna är ofta en utmaning för mig men som tur är finns det ett val ☺️ Det är himla kul med den här typen av cykling och jag ser det främst som superbra teknikträning och en fin genomkörare!

 

Tomas Karlberg ”– Ser fram emot att köra årets första tävling! Blir lite mer XCO-fokus nu på vårkanten då jag och Maria turas om lite i tävlandet. Tyvärr har det inte blivit mycket stigcykling än, men förhoppningsvis sitter tekniken hyfsat. Planen är att eventuellt köra SM i XCO lite senare i sommar, så det här blir en bra start som förberedelse inför det. Formmässigt är jag inte riktigt där jag vill vara och förhoppningarna inför helgen är inte så höga, men jag ser fram emot att få en ordentlig genomkörare och hoppas kunna tävla mig i allt bättre form här under våren.”